Energieffektivisering av en universitetsbyggnad genom att begränsa studenternas access

• Main Author: Röring, Erik
• Format: Bachelor Thesis
• Language: Swedish
• Published: Umeå universitet, Institutionen för tillämpad fysik och elektronik 2017
• Subjects: Energi; Energieffektivisering; IDA ICE; Engineering and Technology; Teknik och teknologier; Fallet; Ida; Ligga; Luleå
• Online Access: http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-140254

Idag består sektorn för bostäder och service för 40% av den totala energianvändningen i Sverige, där effektivisering av byggnaders energianvändning är en viktig process i utvecklingen mot förbättrad energiprestanda. Energieffektivisering är ett högaktuellt ämne och för att främja utvecklingen finns det uppsatta energipolitiska mål. Syftet med projektet var att studera den årliga energianvändningen i humanisthuset på campusområdet i Umeå och undersöka hur mycket energi som kan sparas genom att begränsa studenternas tillträde till studieytor under kvällar och helger. Akademiska Hus är ett av Sveriges största fastighetsbolag som förvaltar universitets- och högskolefastigheter belägna från Luleå i norr till Malmö i söder. Fastighetsbolaget är statligt ägt och känner därför ett särskilt ansvar att ligga i framkant gällande hållbar energikonsumtion. Energieffektiviseringsåtgärder och klimatoptimering är därför något som satsas mycket på vilket har lett till att de idag är ledande i frågan. Humanisthuset är beläget på Umeå universitet och har förutom lektionssalar och grupprum, fem öppna studieytor som undersöktes närmare i studien. Byggnadens årliga energibehov beräknades i två olika fall med simuleringsprogrammet IDA ICE. I första fallet antogs studenterna ha access till samtliga studieytor och i det andra fallet begränsades studenternas access till enbart två ytor. I de avstängda ytorna kunde belysning och ventilation minskas, till fördel för en energibesparing. Vid en jämförelse mellan de två fallen så beräknades det hur mycket energi som sparades årligen. Första fallet, i rapporten kallad referenssimuleringen, visade på att ventilationsaggregaten är mycket energieffektiva och att den största energiåtgången är i form av uppvärmning. Den specifika energianvändningen i byggnaden beräknades till 55,90 kWh/m2, 4,99 kWh/m2 och 12,11 kWh/m2 för energibärarna fjärrvärme, fjärrkyla och elektricitet. Jämförelsen mellan fallen visade att energianvändningen minskade med 10049 kWh per år, där minskad belysning var den största ...