Telling Tales Testing Boundaries : The Radicalism of Kerstin Ekman’s Norrland

• Main Author: Forsås-Scott, Helena
• Format: Article in Journal/Newspaper
• Language: English
• Published: Umeå : Umeå University & The Royal Skyttean Society 2014
• Subjects: Kerstin Ekman; Norrland; narrative; focalisation; identity; ecocriticism; postcolonialism; ethics; General Literature Studies; Litteraturvetenskap; Hennes; Lappland; Västra; Journal of Northern Studies
• Online Access: http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-106049

Beginning with analyses of De tre små mästarna (1961) [Under the Snow] and Händelser vid vatten (1993) [Blackwater], this investigation into the representation of Norrland in the prose fiction of Kerstin Ekman draws on theoretical material by, among others, Umberto Eco, Mieke Bal, and Rosi Braidotti. The study revolves around the ways in which the texts are told and, especially, who is seeing the events narrated and the implications of this. The juxtaposition of different focalisers in Blackwater helps engage the reader in the novel’s central questions about memory, identity, environmental destruction, and interpretation. With the central character a troll from the forest, Rövarna i Skuleskogen (1988) [The Forest of Hours] develops a far-reaching critique of the western categories and boundaries used to determine what is ‘human’ and what is ‘animal’. In the trilogy The Wolfskin, consisting of Guds barm-härtighet (1999) [God’s Mercy], Sista rompan (2002) [‘The Last String’] and Skraplotter (2003) [‘Scratch Cards], a plot covering the whole of the twentieth century is focalised by a number of characters and involves the reader in issues to do with postcolonialism, environmentalism and ethics. I flera av Kerstin Ekmans romaner tilldrar sig handlingen i norrländsk miljö. Ekman har bott i Norrland i flera decennier, och den djupa förtrogenheten med ångermanländska och jämtländska miljöer gör Norrland i hennes texter konturskarpt och levande samtidigt som det laddas med betydelser. Med utgångspunkt i romanernas berättande undersöker denna studie konstruktioner och innebörder av dessa norrländska miljöer. Vem är det som ser ett stycke av Lappland eller Skuleskogen eller ett hörn av västra Jämtland på gränsen till Norge, vad är det som faktiskt ses, och vad får dessa iakttagelser för vidare betydelse – och då inte minst för läsaren vars roll som uttolkare ofta är så markant i Ekmans texter? Med hjälp av teoretiskt material från bl.a. Mieke Bal, Umberto Eco, Graham Huggan och Helen Tiffin, Edward Said och Rosi ...