Vinterfåglar i Malmös vattendrag: antal, utbredning och yttre påverkan

• Main Author: Soutkari, Anna
• Format: Other/Unknown Material
• Language: Swedish
• Published: Lunds universitet/Examensarbeten i biologi 2020
• Subjects: Biology and Life Sciences; Kust; Bergand; Skrattmås
• Online Access: http://lup.lub.lu.se/student-papers/record/9018249

För att kunna utföra naturvård i stadsmiljö krävs kunskap om de arter som vistas där och hur de påverkas av mänskliga aktiviteter. Exempelvis har det i Malmö varit ont om studier på övervintrande sjöfåglar, utöver de som berör kust-och hamnområden. Därför har i denna studie 14 dammar och sjöar i Malmö inventerats i februari 2020 och resultatet testats mot lokalernas storlek och olika mått på störning från mänskliga aktiviteter. Jämförelser har även gjorts mot äldre studier. Resultatet av studien visar att Malmös stadsnära vattendrag hyser uppemot 4000 övervintrande sjöfåglar. En stor del av dessa uppehåller sig i stadens centralt belägna parker, främst Pildammsparken. Ytterligare en betydande andel utgörs av övervintrande viggar och bergänder i Klagshamnsuddens vattendrag. Av de undersökta variablerna hittades samband främst för vattendragens areal och trafikflödet vid lokalen. För både det totala antalet fåglar och antalet arter visade studien på ett positivt samband med lokalens areal, då större vattendrag hyste ett större antal och en större mångfald av övervintrande vattenfåglar. För viggar och övriga dykänder hittades för de övervintrande populationerna i Malmö ett positivt samband till lokalens areal och ett negativt samband till antalet fordon som i genomsnitt passerar lokalen, vilket tyder på en samverkan av vattendragets storlek och avskildhet vid deras val av övervintringslokal. Klagshamnsuddens två inventerade vattendrag, i synnerhet Kalkbrottsdammen, kan efter jämförelser med tidigare års siffror från Malmö och övervintringsantal i Sverige och Skåne totalt anses vara av åtminstone regional betydelse för vigg och bergand. Vingslag i vintriga vattendrag Av alla djur som uppehåller sig i städer hör fåglar till de mest synliga, i synnerhet vattenfåglar såsom änder, gäss och måsar och i synnerhet vintertid. Malmö utgör inget undantag Ändå finns det ont om studier från ”parkernas stad” av hur vattendragen i dessa parker utnyttjas av övervintrande fåglar. Brist på data har tidigare pekats ut som hinder för stadens naturvårdsarbete, så på uppdrag av Malmö stad begav jag mig ut för att kartlägga stadens befjädrade vinterbadare och om möjligt reda ut hur deras utbredning påverkas av vattendragens utformning och mänsklig störning. Inventeringen innebar att jag besökte 14 vattendrag i Malmö, inklusive större parker, Klagshamnsuddens naturreservat och kanalen, vid fyra tillfällen under de två första veckorna i februari. Vid varje vattendrag räknade jag vattenfåglar. Medelvärden från de fyra besöken för totalt antal, antal arter, antal av enskilda arter och artgrupper jämfördes statistiskt med vattendragens areal och omkrets, samt mänsklig störning i form av förbipasserande, buller och trafikflöde. Jämförelser gjordes även med en tidigare inventering från vintern 2000/2001, samt med siffror från Svensk Fågeltaxering angående övervintrande viggar och bergänder. Totalt observerade jag 22 olika arter, där de mest talrika var vigg, gräsand och skrattmås. Viggarna representerades till största delen av två stora flockar i Kalkbrottsdamm och Lertagsdamm på Klagshamnsudden, som tillsammans hyste mer än 1400 fåglar. Där vistades även ett hundratal bergänder. Kalkbrottsdammen och Stora Pildammen utgjorde de mest fågelrika vattendragen. Ju större vattendrag, desto fler individer och desto större mångfald av arter observerades där. Detsamma gällde för viggarna, som dessutom uppvisade det motsatta sambandet gentemot antalet fordon som i genomsnitt passerar vattendragen. Detta tyder på en samverkan av vattendragens storlek och avskildhet vid viggarnas val av viloplats under övervintringen. Resultatet från inventeringen 2020 skiljde sig inte nämnvärt från siffrorna från vintern 2000/2001. Det var inte heller en dramatisk skillnad i vintertemperaturen mellan åren, även om vintern 2019/2020 var anmärkningsvärt mild. Tidigare års siffror understryker dessutom den viktiga roll som Kalkbrottsdammen på Klagshamnsudden spelar för övervintrande dykänder; både för vigg och den hotade berganden. Det är troligt att Malmös nyaste naturreservat, Klagshamnsudden, är en övervintringslokal som är av åtminstone regional betydelse för de båda arterna. Min förhoppning är att denna studie ska kunna ge en inblick i övervintrande fågelpopulationer i Malmös vattendrag, även om vidare studier behövs för att ge en helhetsbild för naturvårdsarbetet att utgå ifrån framöver. Examensarbete för kandidatexamen i Biologi 15 hp 2020 Biologiska institutionen, Lunds Universitet Handledare: Åke Lindström Biologiska institutionen, Lunds universitet