Shipping in the World's Northernmost Ocean - Legal Disputes & Controversies in the Arctic Sea Routes & the Legal Impact of an Future Internationalization

• Main Author: Jonsson, Daniel
• Format: Other/Unknown Material
• Language: English
• Published: Lunds universitet/Juridiska institutionen 2014
• Subjects: Transpolar Sea Route; Northwest Passage; Northern Sea Route; Arctic; Article 234; Daniel Jonsson; Daniel Viktor Jonsson; Law and Political Science; Kring; Sund; Rådet; Arktis; Arktis*; Arktiska rådet; Nordostpassagen; Nordvästpassagen; Northwest passage
• Online Access: http://lup.lub.lu.se/student-papers/record/4388582

Arktis utgör ett av de minst utvecklade internationella regioner i världen. Trots politiska initiativ som arktiska rådet och liknande existerar det inte idag något övergripande legalt ramverk för att adressera flertalet juridiska dispyter och kontroverser. Jordens klimatförändring, främst på grund av en ökning av koldioxid i atmosfären, har resulterat i ett Arktis som skiljer sig markant mot det vi tidigare uppfattade som Arktis. Den arktiska klimatkonsekvensbedömningen har konstaterat att is-täckningen i regionen för år 2010 motsvarar ungefär 50 procent av is-täckningen på 1950-talet. Denna minskning av havsis håller gradvis på att öppna upp nya möjligheter för kommersiell verksamhet i regionen, till exempel att nyttja den ”arktiska genvägen” kontra de traditionella sjövägarna genom Suez- eller Panamakanalen. Vidare har det konstaterats av ett flertal rapporter att den arktiska regionen kan innehålla så mycket som 25 procent av jorden oupptäckta olja- och gasresurser. Den första slutsatsen i detta examensarbete konkluderar att de juridiska rättstvister och kontroverser som begränsar arktisk marin transport i de arktiska sjövägarna är följande: • Kanadas räta baslinjer i enlighet med internationell sedvanerätt; • ”krypande jurisdiktion” i nordostpassagen; • Artikel 234 • Tvetydighet gällande flertalet tolkningar av transitpassage och definition kring ett internationellt sund Vidare konstateras att de rättstvister och kontroverser i de tre granskade arktiska sjövägarna bär flera gemensamheter, skillnader, och likheter. Sammantaget konstateras att den arktiska strategi- och rättsutveckling av Sovjet, dess efterföljare Ryssland och Kanada är formade främst genom utländska åtgärder, exempelvis den episka korsningen 1969 av S/S Manhattan i nordvästpassagen. Samtliga arktiska stater har varit ovilliga att ge kraft åt flertalet akademiska forskares långsökta rättsliga argument. I kombination med en påtaglig brist på officiella uttalanden och klargöranden står det klart att akademiker hos respektive stat har getts fri ...