Kampen för rätten: samernas rättsliga situation i Sverige och Norge

• Main Author: Themner, Elsa
• Format: Other/Unknown Material
• Language: Swedish
• Published: Lunds universitet/Juridiska institutionen 2013
• Subjects: komparativ rätt; rättshistoria; sedvanerätt; samerätt; Law and Political Science; Sida; Fallet; Talets; Renskötsel
• Online Access: http://lup.lub.lu.se/student-papers/record/4230847

Samernas rätt till renbete har länge ansetts grundad på sedvana och i svensk rätt har begreppen sedvana och av ålder länge ansetts synonyma med det rättsliga institutet urminnes hävd. I Norge har samernas rätt relaterats till det snarlika rättsinstitutet alders tids bruk. Trots att samernas rätt knutits till sedvanan har den historiskt sett ansetts ha olika innebörd. I den här uppsatsen försöker jag förklara denna skillnad med hjälp av Duncan Kennedys teori om rättens utveckling enligt tre globaliseringsprocesser. Under den första perioden som sträcker sig mellan 1850-1914 hade kolonialiseringen av de traditionella samiska markerna redan tagit sin början. Staten premierade jordbruk och det var en utbredd tanke att renskötsel och jordbruk kunde existera sida vid sida, så visade sig inte vara fallet och vid 1800-talets mitt kom de första sammanhållna nationella regleringarna om renskötsel för att lösa konflikterna mellan jordbrukare och samer. Sedvanerätten var under den här tiden accepterad som rättskälla vilket kan hänföras till den historiska skolans lära. Den andra perioden som pågick mellan 1900-1968 färgades av tankarna på det sociala och samhället som det absolut viktigaste och det var en motreaktion på den första periodens individualism. För att åstadkomma de önskvärda sociala förändringarna var lagstiftningen det viktigaste instrumentet. Vid den här tiden hade synen på samernas renskötsel ändrats och den sågs numera som ett ”tålt bruk” i norsk rätt och ett ”lapprivilegium” i svensk rätt, och den politik som fördes var inriktad på en assimilering av samerna i välfärdsstaten. De regleringar som kom på området betecknade fortfarande samernas rätt som något grundat på sedvana, men den ansågs vara uttömmande reglerad i lagstiftningen och underordnad samhällets intressen. Tiden efter andra världskrigets slut och fram till år 2000 utgör Kennedys tredje period och den kännetecknas av de mänskliga rättigheternas intåg på den rättsliga arenan. Den viktigaste aktören under den här perioden var domaren som gjorde den ...