Sierggavággeskollan i gränslandet mellan Sarek och Padjelanta : miljöindikatorer för fjällkedjeberggrundens bildning

• Main Author: Ljungberg, Julia
• Format: Other/Unknown Material
• Language: Swedish
• Published: Lunds universitet/Geologiska institutionen 2003
• Subjects: berggrundens bildning; Padjelanta; miljöindikatorer; geografi; Sarek; geologi; Sierggavággeskollan; Earth and Environmental Sciences; Lappland; Sareks Nationalpark; Grönland
• Online Access: http://lup.lub.lu.se/student-papers/record/2342801

Populärvetenskaplig sammanfattning: När kontinentalplattor kolliderar bildas bergskedjor på plattornas kanter. Dessa processer har exempelvis bildat Himalaya genom att den indiska plattan har kolliderat med den asiatiska. På ett liknande sätt har den skandinaviska fjällkedjan bildats när de två kontinenterna Baltica (Skandinavien) och Laurentia (Nordamerika och Grönland) kolliderade under silur, för ca 430-420 miljoner år sedan. Baltica pressades då ned under Laurentia och stora flak av berggrunden (skollor) skjuvades upp på Baltica. Dessa skollor bildade den kaledoniska fjällkedjan. I Sareks nationalpark, nordvästra Lappland, utgörs Seveskollkomplexet av fyra skollor; Mihká, Sarektjåhkkå, Sierggavágge och Tsähkkok. Dessa skollor härrör från Balticas västliga kontinentkant, men har under bergskedjebildningen utsatts för mycket varierande metamorfos (omvandling). Mihká- och Tsähkkok-skollorna (den understa resp. den översta av Seveskollorna i området) har metamorfoserats i eklogitfacies (hög P-metamorfos) medan de mellanliggande skollorna (Sierggavágge och Sarektjåhkkå) är betydligt mer välbevarade. För att kunna förklara dessa metamorfa kontraster krävs att alla de ingående skollorna är väl studerade och beskrivna. Den nyligen definierade Sierggavággeskollan har i den här studien studerats med avseende på bergartssammansättning och omvandlingsgrad. Sierggavággeskollan består till största delen av mafiter som har minst två olika ursprung. En del av mafiterna har en kemisk sammansättning som överenstämmer med Sarektjåhkkåskollans mafiter. Detta tillsammans med den tydliga lagergeometri som Sierggavággeskollan uppvisar, tolkas som att en del av mafiterna i Sierggavággeskollan har ett gemensmat ursprung med Sarektjåhkkåskollans mafiska bergarter. Övriga bergarter har en kemisk och en mineralogisk sammansättning som motsvarar grundhavssediment. Dessa resultat bekräftar att Sierggavággeskollan har bildats på den yttersta kanten av Balticas passiva kontinentkant. The Sierggavágge Nappe (SiN) belongs to the Seve Nappe ...