Samernas rätt till land och vatten

• Main Author: Widd, Christine
• Format: Other/Unknown Material
• Language: Swedish
• Published: Lunds universitet/Juridiska institutionen 2005
• Subjects: Fastighetsrätt; Folkrätt; Law and Political Science; Bor; Leda; Passat; Norra Sverige; Renskötsel
• Online Access: http://lup.lub.lu.se/student-papers/record/1563020

Frågan som rör samernas rätt till land och vatten och de frågor som är knutna härtill är ett ämne med stor komplexitet. Ämnet har varit föremål för diskussioner, åsikter och beslut ända sedan den svenska administrationen började intressera sig för de områden i norra Sverige där samerna bor. Rättsordningen har inte erkänt samernas äganderätt till mark och vatten. Det vanliga fastighetsrättsliga regelsystemet har inte passat in på samernas förhållanden. Detta arbete behandlar de renskötande samernas markrättigheter. I Sverige har det i rättsfallet NJA 1981 s. 1, det så kallade Skattefjällsmålet, fastslagits att samerna inte kunde anses ha äganderätt utan enbart bruksrätt till de renbetesområden som var omtvistade. Skattefjällsmålet utgör rättspraxis på området men det är tveksamt om målet skulle kunna sägas ha en generell bärighet. Högsta domstolen ansåg att förutsättningarna för att uppfylla äganderättskravet till mark inte förelåg inom Skattefjällen i Jämtland, men däremot kan det inte uteslutas att de historiska förhållandena i övriga delar av renbetesområdena i norra Sverige ser annorlunda ut och hade kunnat leda till en annan utgång vid en eventuell prövning. Samerna har bott i Skandinavien under mycket lång tid men under 1860-talet började de att betraktas som en främmande folkgrupp som hade invandrat till Sverige. Uppfattningen att samerna var invandrare i Sverige påverkades av dåtidens rasidéer som var på stark vetenskaplig frammarsch i Europa och under inflytande av kolonialismen. Under 1860-talet utformades en samepolitik som innebar att bofasta samer skulle assimileras i det svenska samhället och att nomadiserande samer skulle ägna sig uteslutande åt renskötsel. I Sverige delade renskötsellagen från år 1868 de svenska samerna i två kategorier: Den ena kategorin är de samer som har rätt till renskötsel, det vill säga de som bor i samebyar. De renskötande samerna uppgår i antal till ca 2500 personer. Medlemmarna i samebyarna har också vissa rättigheter till jakt och fiske. Den andra kategorin är icke ...