Immaterialrättslig konsumtion - konsumtionsprincipens hantering och bevisbördans fördelning i tysk rätt
Denna uppsats behandlar ämnet immaterialrättslig konsumtion. Syftet med denna uppsats är att belysa konsumtionsprincipens hantering i tysk rätt och den problematik kring bevisbördans fördelning i immaterialrättsliga intrångsprocesser som har uppmärksammats i tysk rätt samt att klargöra om gemenskaps...
| Main Author: | |
|---|---|
| Format: | Other/Unknown Material |
| Language: | Swedish |
| Published: |
Lunds universitet/Juridiska institutionen
2002
|
| Subjects: | |
| Online Access: | http://lup.lub.lu.se/student-papers/record/1559053 |
| Summary: | Denna uppsats behandlar ämnet immaterialrättslig konsumtion. Syftet med denna uppsats är att belysa konsumtionsprincipens hantering i tysk rätt och den problematik kring bevisbördans fördelning i immaterialrättsliga intrångsprocesser som har uppmärksammats i tysk rätt samt att klargöra om gemenskapsrätten ger någon vägledning i detta avseende. Förra året begärde Bundesgericht förhandsavgörande av Europeiska Gemenskapernas domstol för att få klargjort om bevisbördans fördelning i immaterialrättsliga intrångsprocesser strider mot artikel 28 och 30 EG. Frågan är ännu inte avgjord och generaladvokaten har inte heller lämnat något förslag till avgörande. För att uppfylla uppsatsens syfte besvaras följande frågor i uppsatsen: 1. Hur hanterades konsumtionsprincipen i tysk rätt före EG-domstolens ställningstagande? 2. Hur har de tyska domstolarna fördelat bevisbördan i immaterialrättsliga intrångsprocesser? 3. Har de tankar och principer som legat till grund för den tyska rättsuppfattningen avseende konsumtionsprincipen påverkat EG-domstolen mot bakgrund av målen EMI Records, Terrapin mot Terranova, Silhouette och Sebago? 4. Strider bevisbördans fördelning mot gemenskapsrätten? 1. Grunden för en immaterialrättslig konsumtionsprincip lades redan 1878 av den tyske professorn Joseph Kohler. De tyska domstolarna har under åren 1902-1976 tillämpat en nationell konsumtionsprincip inom patenträtten. Därefter tillämpades först en "&semicEU-vid"&semic konsumtionsprincip som sedan utvidgades till den "&semicEES-vida"&semic konsumtionsprincip som tillämpas idag. Från 1902 och fram till 1995 tillämpades en internationell konsumtionsprincip inom varumärkesrätten. Sedan dess har en regional "&semicEES-vid"&semic konsumtionsprincip tillämpats. De tyska domstolarna har under hela 1900- talet ansett patenträtten vara territoriell. Varumärkesrätten ansågs inledningsvis universell men betraktas sedan 1927 som territoriell. Redan Kohler ansåg att ursprungsfunktionen är ... |
|---|