| Summary: | Syftet med vår uppsats är att beskriva och analysera utformandet, användandet samt effekterna av det balanserade styrkortet i kommunala skolverksamheter. Vår teoretiska utgångspunkt grundar sig främst i Kaplan & Nortons modell om balanserat styrkort samt Olve et als arbete kring balanserat styrkort i svensk praktik. Vi har i vår uppsats valt att genomföra två separata studier, en kartläggningsstudie som gick ut på att kartlägga användandet av balanserat styrkort i kommuner och dess skolverksamhet och sedan en effektstudie som gick ut på att hämta in information kring effekterna av styrkortet i skolverksamheten. Effektstudien grundade sig på intervjuer med Uddevalla, Mariestad och Luleå kommun där intervjupersonerna arbetade med styrkortet på skolförvaltningsnivå. Det visade sig att arbetet med styrkortet mellan kommunerna skiljer sig med varierande effekter. Resultatet av våra studier visade på att en överraskande stor del av kommunerna, som använde sig av styrkortet 2006-2007, inte längre använder sig av det balanserade styrkortet. Vår studie visar på att kommunerna inte följer teorin om styrkortets utformning och användande och inte heller upplever alla de effekter som teorin visar på. Detta skulle kunna vara en anledning till att kommunerna slutat använda styrkortet.
|
|---|