Artikelkommentarer; längtan efter den upplysta debatten
Abstract Syftet med uppsatsen är att ta reda på hur kommenterare, det vill säga läsare som skriver kommentarer till artiklar på olika tidningssajter, och redaktioner förhåller till och använder sig av kommentarer skrivna i kommentarsfält knutna till nyhetsartiklar på nätet. Vidare är syftet att unde...
Main Author: | |
---|---|
Format: | Bachelor Thesis |
Language: | Swedish |
Published: |
Stockholms universitet, Institutionen för mediestudier
2012
|
Subjects: | |
Online Access: | http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-87312 |
id |
ftstockholmuniv:oai:DiVA.org:su-87312 |
---|---|
record_format |
openpolar |
spelling |
ftstockholmuniv:oai:DiVA.org:su-87312 2023-05-15T17:25:10+02:00 Artikelkommentarer; längtan efter den upplysta debatten Bergman, Maria 2012 application/pdf http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-87312 swe swe Stockholms universitet, Institutionen för mediestudier http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-87312 info:eu-repo/semantics/openAccess Kommentarer nyheter på nätet redaktioner intervju kommenterare dalogisk monologisk artiklar Student thesis info:eu-repo/semantics/bachelorThesis text 2012 ftstockholmuniv 2023-02-23T21:37:21Z Abstract Syftet med uppsatsen är att ta reda på hur kommenterare, det vill säga läsare som skriver kommentarer till artiklar på olika tidningssajter, och redaktioner förhåller till och använder sig av kommentarer skrivna i kommentarsfält knutna till nyhetsartiklar på nätet. Vidare är syftet att undersöka hur kommentarsfunktionen har förändrats och hur utfallet blev för kommenterare och redaktioner. 14 tidningars webbansvariga, varav 11 är landets största samt 3 är de största i norra Sverige, tillfrågades med hjälp av kvalitativa intervjuer. Den undersöker vidare vad 5 kommenterare tycker om kommentarsfunktionen, om andras kommentarer, vem de vill nå när de skriver samt varför de skriver. Bakhtins teorier om dialogisk och monologisk kommunikation och Heinonens indelning i dialogisk respektive konventionell journalistik används i analysen både för att undersöka redaktionernas relation till kommenterare och tvärt om. Vidare används Vujnovic resultat som talar om tre ekonomiska fördelar med användarskapat material, samt Gripsrud och Goslings tankar om identiteter och Jenkins teorier om konvergenskultur för att analysera intervjuerna. Resultatet visar att olika redaktioner har olika förhållningssätt till kommentarer, från öppna och dialogiska till mer stängda konventionella/monologiska. Den visar vidare att de som är dialogiska i sin inställning till användarskapat material och kommentarer är mest nöjda och tycker att det fungerar bra trots att de har samma arbete med kommentarerna som de mer slutna. Vidare visar resultatet att redaktionerna uppger resurser som ett av de viktigaste skälen till begränsningar av kommentarer, samt att alla utom en tidning har infört förändringar med ett mycket blandat resultat. Alla redaktioner, oavsett inställning uppger att syftet och önskan med kommentarsfunktionen är en öppen fri debatt och dialog.Kommenterarna har olika syften med att skriva. Samtliga anger att diskussionen är viktig men framförallt är syftet att få komma till tals. Några ser kommentarsfunktionen som en förlängd ... Bachelor Thesis Norra Sverige Stockholm University: Publications (DiVA) |
institution |
Open Polar |
collection |
Stockholm University: Publications (DiVA) |
op_collection_id |
ftstockholmuniv |
language |
Swedish |
topic |
Kommentarer nyheter på nätet redaktioner intervju kommenterare dalogisk monologisk artiklar |
spellingShingle |
Kommentarer nyheter på nätet redaktioner intervju kommenterare dalogisk monologisk artiklar Bergman, Maria Artikelkommentarer; längtan efter den upplysta debatten |
topic_facet |
Kommentarer nyheter på nätet redaktioner intervju kommenterare dalogisk monologisk artiklar |
description |
Abstract Syftet med uppsatsen är att ta reda på hur kommenterare, det vill säga läsare som skriver kommentarer till artiklar på olika tidningssajter, och redaktioner förhåller till och använder sig av kommentarer skrivna i kommentarsfält knutna till nyhetsartiklar på nätet. Vidare är syftet att undersöka hur kommentarsfunktionen har förändrats och hur utfallet blev för kommenterare och redaktioner. 14 tidningars webbansvariga, varav 11 är landets största samt 3 är de största i norra Sverige, tillfrågades med hjälp av kvalitativa intervjuer. Den undersöker vidare vad 5 kommenterare tycker om kommentarsfunktionen, om andras kommentarer, vem de vill nå när de skriver samt varför de skriver. Bakhtins teorier om dialogisk och monologisk kommunikation och Heinonens indelning i dialogisk respektive konventionell journalistik används i analysen både för att undersöka redaktionernas relation till kommenterare och tvärt om. Vidare används Vujnovic resultat som talar om tre ekonomiska fördelar med användarskapat material, samt Gripsrud och Goslings tankar om identiteter och Jenkins teorier om konvergenskultur för att analysera intervjuerna. Resultatet visar att olika redaktioner har olika förhållningssätt till kommentarer, från öppna och dialogiska till mer stängda konventionella/monologiska. Den visar vidare att de som är dialogiska i sin inställning till användarskapat material och kommentarer är mest nöjda och tycker att det fungerar bra trots att de har samma arbete med kommentarerna som de mer slutna. Vidare visar resultatet att redaktionerna uppger resurser som ett av de viktigaste skälen till begränsningar av kommentarer, samt att alla utom en tidning har infört förändringar med ett mycket blandat resultat. Alla redaktioner, oavsett inställning uppger att syftet och önskan med kommentarsfunktionen är en öppen fri debatt och dialog.Kommenterarna har olika syften med att skriva. Samtliga anger att diskussionen är viktig men framförallt är syftet att få komma till tals. Några ser kommentarsfunktionen som en förlängd ... |
format |
Bachelor Thesis |
author |
Bergman, Maria |
author_facet |
Bergman, Maria |
author_sort |
Bergman, Maria |
title |
Artikelkommentarer; längtan efter den upplysta debatten |
title_short |
Artikelkommentarer; längtan efter den upplysta debatten |
title_full |
Artikelkommentarer; längtan efter den upplysta debatten |
title_fullStr |
Artikelkommentarer; längtan efter den upplysta debatten |
title_full_unstemmed |
Artikelkommentarer; längtan efter den upplysta debatten |
title_sort |
artikelkommentarer; längtan efter den upplysta debatten |
publisher |
Stockholms universitet, Institutionen för mediestudier |
publishDate |
2012 |
url |
http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-87312 |
genre |
Norra Sverige |
genre_facet |
Norra Sverige |
op_relation |
http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-87312 |
op_rights |
info:eu-repo/semantics/openAccess |
_version_ |
1766116499006685184 |