Skoglig hänsyn till rennäring i Ohredahke samebys vinterbetesmarker, med fokus på nyckelområden : en studie i FSC-certifierade skogsbolags hänsynstagande

• Main Authors: Nilsson, Maja, Rydberg, Tua
• Format: Other/Unknown Material
• Language: Swedish; English
• Published: SLU/Dept. of Forest Ecology and Management 2016
• Subjects: renskötsel; samråd; beteslandsindelning; renbruksplan; marklav; hänglav; Norra Sverige; reindeer husbandry; Renskötsel
• Online Access: https://stud.epsilon.slu.se/9991/

Ohredahke sameby är en fjällsameby med året-runt-marker belägna i Jämtlands län. Ungefär 10 % av samebyns totala areal är året-runt-marker, resterande 90 % utgörs av vinterbetesmarker. Vinterbetet påverkas av olika skogliga åtgärder som till exempel plantering av contorta, GROT-uttag, föryngringsmetod och markberedning. Markerna i norra Sverige nyttjas av flera aktörer. Samråd är ett verktyg som används för att hantera och lösa konflikter mellan näringar. På renskötselns året-runt-marker regleras samråd av 20§ Skogsvårdslagen. På vinterbetesmarker sker samråd om markägaren är FSC-certifierad och om avverkningsobjektet ligger inom det område som av Statens planverk anges som renskötselområde. För Ohredahke sameby innebär detta att 32 % av samebyn faller utanför FSC:s krav på samråd eftersom delar av samebyn är belägna öster om FSC-gränsen. Om 20§ SVL inkluderat vinterbetesmarker, skulle samrådsplikt gälla för alla markägare. Hänsyn till rennäring enligt 31§ SVL gäller över hela renskötselområdet men är svår att implementera, och skulle ha större verkan om den förtydligades. I studien används renbetesindelningen i renbruksplan (RBP), samrådsprotokoll, avverkningsanmälningar samt en intervju med en representant från samebyn för att analysera hänsynstagandet på vinterbetesmarker. I studien analyserades omfattningen av hänsyn till rennäringen i objekt belägna i samebyns nyckelområden. Generellt förekom hänsynsåtgärder i högre utsträckning i objekt belägna väster om FSC- gränsen, och som därmed omfattades av FSC:s certifieringsprinciper. Detta skulle kunna förklaras av skillnader i lokala förhållanden, men kan även vara en indikation på att samråd har viss effekt vid åtgärdsval. Om beteslandsindelningen i RBP används i större utsträckning skulle skogsbolag redan vid planering kunna anpassa hänsynsåtgärder i de områden där de har störst betydelse för rennäringen. Ohredahke reindeer hearding community’s (RHC) year-round lands are located in the county of Jämtland. Approximently 10 % of the RHC are year-round lands and ...