Hur mycket frö sprids från Pinus contorta? : kottproduktion, serotinitet och frökvalitet i relation till beståndsålder i södra Norrland
Contortatall (Pinus contorta ssp. latifolia) började planteras storskaligt i Sverige runt år 1970 men det dröjde till 1987 förrän Sverige lagstiftade begränsningar för hur den fick användas i skogsbruket. Detta gjordes bland annat på grund av att det saknades information om dess spridningsförmåga. C...
Main Author: | |
---|---|
Format: | Other/Unknown Material |
Language: | Swedish English |
Published: |
SLU/Dept. of Forest Ecology and Management
2014
|
Subjects: | |
Online Access: | https://stud.epsilon.slu.se/6718/ |
id |
ftsluppsalast:oai:stud.epsilon.slu.se:6718 |
---|---|
record_format |
openpolar |
spelling |
ftsluppsalast:oai:stud.epsilon.slu.se:6718 2023-05-15T17:25:12+02:00 Hur mycket frö sprids från Pinus contorta? : kottproduktion, serotinitet och frökvalitet i relation till beståndsålder i södra Norrland How much seed is dispersed from Pinus contorta in Sweden? : cone production, serotinity and seed quality in relation to stand age Jägbrant, Ronja 2014 https://stud.epsilon.slu.se/6718/ swe eng swe eng SLU/Dept. of Forest Ecology and Management https://stud.epsilon.slu.se/6718/ Contorta Pinus contorta stratifiering serotinitet invasiva arter exot norra Sverige lodgepole pine stratification serotiny invasive species exotic species Northern Sweden H2 2014 ftsluppsalast 2022-09-10T18:09:55Z Contortatall (Pinus contorta ssp. latifolia) började planteras storskaligt i Sverige runt år 1970 men det dröjde till 1987 förrän Sverige lagstiftade begränsningar för hur den fick användas i skogsbruket. Detta gjordes bland annat på grund av att det saknades information om dess spridningsförmåga. Contortans spridningsförmåga i Sverige är fortfarande okänd och lagstiftningen är densamma. För att kunna beräkna spridningsförmågan och i förlängningen den potentiella etableringsframgången behövs kännedom om contortans fröproduktion i Sverige. Målet med denna studie var att undersöka hur kottproduktion och produktion av slutna kottar förhåller sig till beståndsålder och trädens vitalitet, samt att undersöka hur grobarheten påverkas av kottarnas åldrande. Detta gjorde jag genom en inventering av 100 träd uppdelat på 10 bestånd i åldern 10-43 år där jag inventerade kottförekomsten inom fyra olika kottklasser: öppna, halvöppna, slutna och årets. Från träden samlade jag även in kottar, extraherade frön och gjorde grobarhetstest på dessa. På en del fröprover gjorde jag även stratifieringstester. Antal kottar per träd ökade signifikant med beståndsåldern men andelen slutna kottar visade inget signifikant samband, dock en svagt ökande trend med stigande beståndsålder. Även vitalitet, mätt i form av trädens relativa brösthöjdsdiameter inom beståndet, påverkade det totala antalet kottar på träden signifikant men inte andel slutna kottar. Stigande kottålder påverkar grobarheten negativt. 1-åriga kottar hade en grobarhet på 90 % jämfört med 10-åriga kottar som hade en grobarhet på 50 %. Mer än hälften av fröproverna gynnades av den utförda stratifieringen. Grobarheten för vissa fröprover ökade med 35 procentenheter. Graden av serotinitet visade stor variation mellan träd och är antagligen mer styrda av genetiska faktorer snarare än miljöfaktorer. I ett längre perspektiv kommer generna från träd med stor andel öppna kottar att spridas i större utsträckning än träd med stor andel slutna kottar. Detta eftersom avsaknaden av ... Other/Unknown Material Norra Sverige Northern Sweden Swedish University of Agricultural Sciences: Epsilon Archive for Student Projects |
institution |
Open Polar |
collection |
Swedish University of Agricultural Sciences: Epsilon Archive for Student Projects |
op_collection_id |
ftsluppsalast |
language |
Swedish English |
topic |
Contorta Pinus contorta stratifiering serotinitet invasiva arter exot norra Sverige lodgepole pine stratification serotiny invasive species exotic species Northern Sweden |
spellingShingle |
Contorta Pinus contorta stratifiering serotinitet invasiva arter exot norra Sverige lodgepole pine stratification serotiny invasive species exotic species Northern Sweden Jägbrant, Ronja Hur mycket frö sprids från Pinus contorta? : kottproduktion, serotinitet och frökvalitet i relation till beståndsålder i södra Norrland |
topic_facet |
Contorta Pinus contorta stratifiering serotinitet invasiva arter exot norra Sverige lodgepole pine stratification serotiny invasive species exotic species Northern Sweden |
description |
Contortatall (Pinus contorta ssp. latifolia) började planteras storskaligt i Sverige runt år 1970 men det dröjde till 1987 förrän Sverige lagstiftade begränsningar för hur den fick användas i skogsbruket. Detta gjordes bland annat på grund av att det saknades information om dess spridningsförmåga. Contortans spridningsförmåga i Sverige är fortfarande okänd och lagstiftningen är densamma. För att kunna beräkna spridningsförmågan och i förlängningen den potentiella etableringsframgången behövs kännedom om contortans fröproduktion i Sverige. Målet med denna studie var att undersöka hur kottproduktion och produktion av slutna kottar förhåller sig till beståndsålder och trädens vitalitet, samt att undersöka hur grobarheten påverkas av kottarnas åldrande. Detta gjorde jag genom en inventering av 100 träd uppdelat på 10 bestånd i åldern 10-43 år där jag inventerade kottförekomsten inom fyra olika kottklasser: öppna, halvöppna, slutna och årets. Från träden samlade jag även in kottar, extraherade frön och gjorde grobarhetstest på dessa. På en del fröprover gjorde jag även stratifieringstester. Antal kottar per träd ökade signifikant med beståndsåldern men andelen slutna kottar visade inget signifikant samband, dock en svagt ökande trend med stigande beståndsålder. Även vitalitet, mätt i form av trädens relativa brösthöjdsdiameter inom beståndet, påverkade det totala antalet kottar på träden signifikant men inte andel slutna kottar. Stigande kottålder påverkar grobarheten negativt. 1-åriga kottar hade en grobarhet på 90 % jämfört med 10-åriga kottar som hade en grobarhet på 50 %. Mer än hälften av fröproverna gynnades av den utförda stratifieringen. Grobarheten för vissa fröprover ökade med 35 procentenheter. Graden av serotinitet visade stor variation mellan träd och är antagligen mer styrda av genetiska faktorer snarare än miljöfaktorer. I ett längre perspektiv kommer generna från träd med stor andel öppna kottar att spridas i större utsträckning än träd med stor andel slutna kottar. Detta eftersom avsaknaden av ... |
format |
Other/Unknown Material |
author |
Jägbrant, Ronja |
author_facet |
Jägbrant, Ronja |
author_sort |
Jägbrant, Ronja |
title |
Hur mycket frö sprids från Pinus contorta? : kottproduktion, serotinitet och frökvalitet i relation till beståndsålder i södra Norrland |
title_short |
Hur mycket frö sprids från Pinus contorta? : kottproduktion, serotinitet och frökvalitet i relation till beståndsålder i södra Norrland |
title_full |
Hur mycket frö sprids från Pinus contorta? : kottproduktion, serotinitet och frökvalitet i relation till beståndsålder i södra Norrland |
title_fullStr |
Hur mycket frö sprids från Pinus contorta? : kottproduktion, serotinitet och frökvalitet i relation till beståndsålder i södra Norrland |
title_full_unstemmed |
Hur mycket frö sprids från Pinus contorta? : kottproduktion, serotinitet och frökvalitet i relation till beståndsålder i södra Norrland |
title_sort |
hur mycket frö sprids från pinus contorta? : kottproduktion, serotinitet och frökvalitet i relation till beståndsålder i södra norrland |
publisher |
SLU/Dept. of Forest Ecology and Management |
publishDate |
2014 |
url |
https://stud.epsilon.slu.se/6718/ |
genre |
Norra Sverige Northern Sweden |
genre_facet |
Norra Sverige Northern Sweden |
op_relation |
https://stud.epsilon.slu.se/6718/ |
_version_ |
1766116543684411392 |