Knowledge Management (KM) for managing fungal forest pathogens in Northern Sweden

Under de senaste decennier har ett flertal skadesvampar orsakat allt mer allvarliga skador i norra Sveriges skogar. Dessa skadesvampar orsakar töskate, knäcksjuka, snöskytte, tallens topp-och grentorka och rotröta. I skrivande stund finns det inga tydliga regler kring hur dessa skadesvampar bör förv...

Full description

Bibliographic Details
Main Author: De Prins, Freja
Format: Text
Language:English
Published: 2024
Subjects:
Online Access:https://stud.epsilon.slu.se/19928/1/de%20Prins%20,%20Freja%20_%20240115.pdf
Description
Summary:Under de senaste decennier har ett flertal skadesvampar orsakat allt mer allvarliga skador i norra Sveriges skogar. Dessa skadesvampar orsakar töskate, knäcksjuka, snöskytte, tallens topp-och grentorka och rotröta. I skrivande stund finns det inga tydliga regler kring hur dessa skadesvampar bör förvaltas. År 2020 påbörjade Skogsstyrelsen ett projekt som heter ”Multiskadad ungskog - ett samverkansprojekt i norra Sverige”, med som syfte att åtgärda kunskapsbristen kring dessa skadesvampar. Detta examensarbete utforskar hur skogsbolagen i norra Sverige förvaltar både praktisk och teoretisk information kring skadesvampar genom ”knowledge Management” (KM). Skillnader och likheter mellan skogsbolagen, men även skillnader inom skogsbolagen undersöks. Luckor i bolagens KM-nätverk och möjliga lösningsförslag belyses. During the last decades, several fungi have been causing an increasing amount of damage to the forests of Northern Sweden. These fungal forest pathogens are causing diseases such as resin-top disease, pine twisting rust, snow blight, Scleroderris canker, and root rot. At the time of writing, there are no clear guidelines on how these forest pathogens should be managed. In 2020, Skogsstyrelsen launched a project called “Multi-damaged young forest - a collaborative project in northern Sweden” in order to address the knowledge gap concerning these forest pathogens. This thesis addresses how forestry companies in northern Sweden manage theoretical and practical information concerning forest pathogens through knowledge management (KM). Differences between the different companies, but even within the companies are identified. Gaps in the companies’ KM network and possible solutions are pointed out.