Räcker det med en röjning i tallbestånd i norra Sverige?

• Main Author: Forsmark, Victoria
• Format: Other/Unknown Material
• Language: Swedish; English
• Published: SLU/Dept. of Forest Ecology and Management 2010
• Subjects: tall; röjning; underväxtröjning; underväxt; första gallring; stubbskott; Scots pine; pre-commercial thinning; undergrowth cleaning; undergrowth; first thinning; stump sprouts; Lappland; Stump; Norra Sverige; Northern Sweden
• Online Access: https://stud.epsilon.slu.se/1703/

Röjning är en skötselåtgärd som påverkar det framtida beståndets utveckling och skördeutfall. Olika och delvis motstridiga mål måste beaktas vid röjningstillfället. I praktiken blir många bestånd röjda mer än en gång. En orsak till upprepad röjning är att det kan uppstå behov av förnyad lövröjning när stubbskott har vuxit ifatt barrträden. Röjningens utförande kan också påverka nästa skötselåtgärd, dvs. gallringen. Stubbskott och annan underväxt påverkar skördarens prestation i gallring och en hög förekomst av underväxt medför också att en del av virkesproduktionen förs över till fel stammar. Därför är det vanligt med s.k. underväxtröjning i samband med gallring. Syftet med arbetet var att ta reda på i vilken omfattning stubbskottsbjörk och övrig underväxt förekommer i röjda etablerade ungskogsbestånd på olika ståndortsindex samt hur förekomsten varierar beroende på beståndets höjd och stamtäthet vid första röjningstillfället. Utifrån detta skulle studien ur kostnads- och kvalitetssynpunkt ange vilka beståndstyper som kräver ytterligare en röjning/underväxtröjning före gallring, samt kvantifiera vilket potentiellt värde som underväxtstammar har om de istället tas ut som ett biobränslesortiment. Målet med arbetet var att skapa ett kunskapsunderlag som kan användas för beslut om underväxtröjning inför första gallring. Bestånd som hade röjts en gång söktes i Holmens Skogs beståndsregister för att kunna göra en uppdelning; i två klasser för ståndortsindex (SI), två stamtäthetsklasser och två klasser för röjningstidpunkt. Bestånden var dominerade av tall (Pinus sylvestris), planterade, 8-12 m höga och belägna i Västerbotten, Ångermanland och Lappland. Dessutom inventerades ett antal bestånd som röjts vid två tillfällen. Fältstudien utfördes som en objektiv cirkelyteinventering med slumpmässig start. På varje objekt lades 5-10 cirkelprovytor (100 m²) ut. Förekomsten av gran- respektive björkunderväxtstammar var signifikant högre på SI 22-24 jämfört med SI 19-21. På SI 19-21 bör det räcka med en röjning om man ...