Brinner skogen för älgen? : älgens rörelsemönster kring brandfält

• Main Authors: Chaimungkhun Johansson, Jennifer, Johansson, Kajsa
• Format: Other/Unknown Material
• Language: Swedish; English
• Published: SLU/Dept. of Wildlife, Fish and Environmental Studies 2019
• Subjects: Alces alces; brandfält; hyggesbränning; rörelsemönster; boreal skog; Kring
• Online Access: https://stud.epsilon.slu.se/16663/

Syftet med arbetet var att skapa underlag och få kunskap om hur älgarna utnyttjar brandfält som val av habitat. Detta arbete behandlar 6 olika älgar i Västerbottens län. Data hanterades med statistiska analysprogrammet R där metoderna BBMM och Manly Habitat Selection Index tillämpades tillsammans med svenska marktäckekartan. Även Excel och ArcMap användes vid analys och hantering av data. Resultaten visade att den omkringliggande livsmiljön hade en påverkan på hur älgarna rör sig runt brandfält. Dock verkade det inte som att de hade en målmedveten färdriktning mot brandfält då de använde brandfält när de fanns tillgängliga. Tiden som älgarna spenderade på brandfält varierade mycket, men genomsnittligt tillbringade de en dag på brandfält. Tiden det tog för älgarna att besöka brandfält efter att de uppkommit varierade från samma år upp till 15 år efter. Genom kunskapen om hur älgar rör sig kring brandfält skulle skogsbruket kunna anpassa sin användning av brandfält för att minska betesskador. The aim of this study was to examine and acquire knowledge of how moose use burned areas as their choice of habitat. This study manage data from 6 different moose’s in the county of Västerbotten. The data was managed through the statistical analysis program The R-project were the methods BBMM and Manly Habitat Selection Index were used together with a the Swedish land cover map. Excel and ArcMap were also used for analysis and management of data. The analysis showed that the surrounding habitat influenced the moose’s movement pattern. Though they did not seem to have a determined direction of travel towards the burned areas, burned areas were only used when they were available. The time spent on burned areas varied substantially, with an average time of one day. The burned areas were visited by the moose between the same year and 15 years after the fire had occur. Through this knowledge of how the moose behave around burned areas could be used by the forestry to adapt their use of burned areas in order to minimize feeding ...