Luckhuggning med friställning av asp och sälg : påverkan på epifytiska lavar
I norra Sverige har effektivt skogsbruk och minskad brandfrekvens under det senaste århundradet medfört att äldre skog med gamla lövträd är sällsynt förekommande. I denna del av landet har framförallt asp och sälg stor betydelse för den biologiska mångfalden. De är bland annat viktiga för diversitet...
| Main Author: | |
|---|---|
| Format: | Other/Unknown Material |
| Language: | Swedish English |
| Published: |
SLU/Dept. of Wildlife, Fish and Environmental Studies
2020
|
| Subjects: | |
| Online Access: | https://stud.epsilon.slu.se/15486/ |
| Summary: | I norra Sverige har effektivt skogsbruk och minskad brandfrekvens under det senaste århundradet medfört att äldre skog med gamla lövträd är sällsynt förekommande. I denna del av landet har framförallt asp och sälg stor betydelse för den biologiska mångfalden. De är bland annat viktiga för diversiteten av epifytiska lavar och det finns därför ett behov av att skydda dessa träd. Syftet med den här studien var att utvärdera restaureringsmetoden luckhuggning med friställning av asp och sälg med avseende på utvecklingen av naturvårdsintressanta epifytiska lavar. Luckhuggningar utfördes 2011 på fyra lokaler belägna i Västerbottens och Västernorrlands län. Fyra andra lokaler lämnades orörda som kontroller. Samma år registrerades förekomsten av utvalda lavar på de friställda träden och på aspar och sälgar i kontrollerna. Lunglav specialstuderades genom uppskattning av täckningsgraden utifrån fotografier som togs i fält. Efter åtta år utfördes en återinventering. Jag undersökte om frekvensen (antalet provytor per träd med förekomst) av de studerade lavarna samt täckningen av lunglav hade påverkats av huggningen. Resultaten visade att luckhuggningen hade varit gynnsam för frekvensen av lunglav och bårdlav medan frekvensen av skinnlav, knopplavar och stuplav inte hade påverkats. Täckningen av lunglav hade ökat i kontrollerna men inte i luckorna, vilket kan tolkas som att tillväxten hämmats i luckorna. Dock var förändringen av täckningen inte konsekvent i de olika lokalerna med luckhuggningar. Luckhuggningen skulle kunna vara en metod att rekommendera om målet är att ta ut virke ur skogar med höga naturvärden utan att orsaka minskning i frekvens hos de studerade lavarna. Effekter för andra organismer bör också tas i beaktande vid utvärdering av luckhuggningen. Studien indikerar att frekvens och tillväxt av de studerade lavarna kan påverkas på olika sätt av luckhuggning, vilket ger insikt om att det är viktigt att mäta fler faktorer än frekvens för att kunna påvisa vilken påverkan luckhuggning har på de studerade lavarna. En ... |
|---|