Lavspridning på hyggesbrända hyggen

Den boreala skogen har under mycket lång tid präglats utav bränder. Innan människan började kontrollera skogsbränder var det en naturligt återkommande störning. Idag bekämpas och kontrolleras naturliga skogsbränder av människan för att skydda timmer i skogarna. Eftersom naturliga bränder numera är s...

Full description

Bibliographic Details
Main Author: Persson, David
Format: Text
Language:Swedish
Published: 2020
Subjects:
Online Access:https://stud.epsilon.slu.se/15307/1/persson_d_200131.pdf
Description
Summary:Den boreala skogen har under mycket lång tid präglats utav bränder. Innan människan började kontrollera skogsbränder var det en naturligt återkommande störning. Idag bekämpas och kontrolleras naturliga skogsbränder av människan för att skydda timmer i skogarna. Eftersom naturliga bränder numera är sällsynta utför skogsbruket mindre, kontrollerade bränder, så kallade hyggesbränningar. De användas som föryngringsåtgärd eller naturvårdsåtgärd (naturvårdsbränning) av skogsbruket. Vid bränningarna bränns avverkningsrester och markvegetation bort vilket skapar en gynnsam miljö för skogsplantor och sådd. Det negativa med hyggesbränningar är att även renlavarna (gulvit renlav (Cladonia arbuscula), gråvit renlav (Cladonia rangiferina), fönsterlav (Cladonia stellaris) och islandslav (Cetaria islandica)), renens vinterbete, bränns bort. Vilket kan leda till att konflikter uppstår mellan rennäringen och skogsbruket när det sker inom renbetesområdet. Artificiell lavspridning är en metod som troligtvis skulle kunna minska renlavens etableringstid efter hyggesbränning och därmed minska konflikter mellan näringarna. Tidigare studier, utförda i liten skala i enskilda bestånd, har visat att artificiell lavspridning kan minska renlavarnas etableringstid efter bränning. Den här studien undersökte artificiell lavspridning som metod och dess lämplighet att användas storskaligt av skogsbruket. Studien bestod av två delar. Den första delen är ett blockförsök där täckningsgraden av renlavar skattades i tre olika behandlingar, ”obränt”, ”bränt” och ”bränt med lavspridning”. Blockförsöket utfördes på det redan påbörjade Sörånäsförsöket i närheten av Junsele, Västernorrland. I den andra delen undersöktes renlavsfrekvensen på två olika behandlingar, ”bränt” och ”bränt med lavspridning”, med hjälp av en transektinventering. Transektinventeringarna utfördes i Sörånäs och ytterligare tre områden i Norrbotten där man spridit renlavar på bränd mark. Resultatet av studien blev att renlavar, inte helt oväntat, brändes bort under en hyggesbränning. ...