Hållande av katt (Felis silvestris catus) : finns det skäl att ändra svensk lagstiftning?
Katten (Felis silvestris catus) är det vanligaste husdjuret i Sverige. I ”Statens jordbruksverks föreskrifter och allmänna råd om hållande av hund (Canis lupus familiaris) och katt” står skrivet hur katter ska hållas i Sverige. Det är snart 10 år sedan den senaste föreskriftändringen gjordes. I denn...
Main Author: | |
---|---|
Format: | Other/Unknown Material |
Language: | Swedish English |
Published: |
SLU/Dept. of Animal Environment and Health
2017
|
Subjects: | |
Online Access: | https://stud.epsilon.slu.se/10521/ |
id |
ftsluppsalast:oai:stud.epsilon.slu.se:10521 |
---|---|
record_format |
openpolar |
spelling |
ftsluppsalast:oai:stud.epsilon.slu.se:10521 2023-05-15T15:51:18+02:00 Hållande av katt (Felis silvestris catus) : finns det skäl att ändra svensk lagstiftning? Keeping of cats (Felis silvestris catus) : are there reasons to change Swedish legislation? Koumbarou, Kristina 2017 https://stud.epsilon.slu.se/10521/ swe eng swe eng SLU/Dept. of Animal Environment and Health https://stud.epsilon.slu.se/10521/ felin katt välfärd stress lagstiftning M2 2017 ftsluppsalast 2022-09-10T18:11:05Z Katten (Felis silvestris catus) är det vanligaste husdjuret i Sverige. I ”Statens jordbruksverks föreskrifter och allmänna råd om hållande av hund (Canis lupus familiaris) och katt” står skrivet hur katter ska hållas i Sverige. Det är snart 10 år sedan den senaste föreskriftändringen gjordes. I denna litteraturstudie önskar jag därför undersöka om nuvarande lagstiftning kring hållande av katt har en vetenskaplig grund, om lagstiftningen är i enlighet med ny forskning och om det finns skäl till att ändra svensk lagstiftning om hållande av katt. Katten beskrivs som en solitär jägare, men även som ett bytesdjur. Den domesticerade katten verkar inte ha problem med att hållas i grupp om det görs på rätt sätt. Katten har ett behov av att kunna gömma sig, men även utöva sin jaktinstinkt oavsett om det är på lek eller inte. När det gäller yta och gruppstorlekar har studier visat på att det är mer än bara yta som påverkar hur katter hanterar grupphållning. Möjlighet att kunna undvika andra katter och gömma sig är väsentligt då det har visat sig sänka stressnivåerna, lika så möjligheten att bevaka omgivningen. Berikningsföremål som verkar uppskattas mest är igloos och katträd. Hur mycket utrymme en ensam katt behöver för att välfärden inte ska svikta är fortfarande oklart. Däremot har studier studerat tillgänglig yta per katt vid hållande av grupper, men där har olika resultat setts. Mer än 1,7 m2 per katt verkar hålla stressnivån hos katterna relativt låg. Mycket tyder dock på att kvalitén på utrymmet är mer avgörande än själva ytan. Att för katter hållas i katthem och kattpensionat verkar inte vara allt för stressigt om det görs på rätt sätt. De basala behoven hos katt utgår ofta från ”The Five Freedoms” som inkluderar: tillgång till mat och vatten, bra inomhusmiljö och kattlåda, veterinärvård, skydd mot rädsla och stress och möjlighet att utföra naturliga och sociala beteenden. Dessa innefattas i lagstiftningen om hållandet av katt, förutom veterinärvårdsaspekten. Dock finns det skrivet i djurskyddslagen. Slutsatsen i ... Other/Unknown Material Canis lupus Swedish University of Agricultural Sciences: Epsilon Archive for Student Projects Ensam ENVELOPE(23.000,23.000,65.667,65.667) Kring ENVELOPE(157.900,157.900,-74.983,-74.983) |
institution |
Open Polar |
collection |
Swedish University of Agricultural Sciences: Epsilon Archive for Student Projects |
op_collection_id |
ftsluppsalast |
language |
Swedish English |
topic |
felin katt välfärd stress lagstiftning |
spellingShingle |
felin katt välfärd stress lagstiftning Koumbarou, Kristina Hållande av katt (Felis silvestris catus) : finns det skäl att ändra svensk lagstiftning? |
topic_facet |
felin katt välfärd stress lagstiftning |
description |
Katten (Felis silvestris catus) är det vanligaste husdjuret i Sverige. I ”Statens jordbruksverks föreskrifter och allmänna råd om hållande av hund (Canis lupus familiaris) och katt” står skrivet hur katter ska hållas i Sverige. Det är snart 10 år sedan den senaste föreskriftändringen gjordes. I denna litteraturstudie önskar jag därför undersöka om nuvarande lagstiftning kring hållande av katt har en vetenskaplig grund, om lagstiftningen är i enlighet med ny forskning och om det finns skäl till att ändra svensk lagstiftning om hållande av katt. Katten beskrivs som en solitär jägare, men även som ett bytesdjur. Den domesticerade katten verkar inte ha problem med att hållas i grupp om det görs på rätt sätt. Katten har ett behov av att kunna gömma sig, men även utöva sin jaktinstinkt oavsett om det är på lek eller inte. När det gäller yta och gruppstorlekar har studier visat på att det är mer än bara yta som påverkar hur katter hanterar grupphållning. Möjlighet att kunna undvika andra katter och gömma sig är väsentligt då det har visat sig sänka stressnivåerna, lika så möjligheten att bevaka omgivningen. Berikningsföremål som verkar uppskattas mest är igloos och katträd. Hur mycket utrymme en ensam katt behöver för att välfärden inte ska svikta är fortfarande oklart. Däremot har studier studerat tillgänglig yta per katt vid hållande av grupper, men där har olika resultat setts. Mer än 1,7 m2 per katt verkar hålla stressnivån hos katterna relativt låg. Mycket tyder dock på att kvalitén på utrymmet är mer avgörande än själva ytan. Att för katter hållas i katthem och kattpensionat verkar inte vara allt för stressigt om det görs på rätt sätt. De basala behoven hos katt utgår ofta från ”The Five Freedoms” som inkluderar: tillgång till mat och vatten, bra inomhusmiljö och kattlåda, veterinärvård, skydd mot rädsla och stress och möjlighet att utföra naturliga och sociala beteenden. Dessa innefattas i lagstiftningen om hållandet av katt, förutom veterinärvårdsaspekten. Dock finns det skrivet i djurskyddslagen. Slutsatsen i ... |
format |
Other/Unknown Material |
author |
Koumbarou, Kristina |
author_facet |
Koumbarou, Kristina |
author_sort |
Koumbarou, Kristina |
title |
Hållande av katt (Felis silvestris catus) : finns det skäl att ändra svensk lagstiftning? |
title_short |
Hållande av katt (Felis silvestris catus) : finns det skäl att ändra svensk lagstiftning? |
title_full |
Hållande av katt (Felis silvestris catus) : finns det skäl att ändra svensk lagstiftning? |
title_fullStr |
Hållande av katt (Felis silvestris catus) : finns det skäl att ändra svensk lagstiftning? |
title_full_unstemmed |
Hållande av katt (Felis silvestris catus) : finns det skäl att ändra svensk lagstiftning? |
title_sort |
hållande av katt (felis silvestris catus) : finns det skäl att ändra svensk lagstiftning? |
publisher |
SLU/Dept. of Animal Environment and Health |
publishDate |
2017 |
url |
https://stud.epsilon.slu.se/10521/ |
long_lat |
ENVELOPE(23.000,23.000,65.667,65.667) ENVELOPE(157.900,157.900,-74.983,-74.983) |
geographic |
Ensam Kring |
geographic_facet |
Ensam Kring |
genre |
Canis lupus |
genre_facet |
Canis lupus |
op_relation |
https://stud.epsilon.slu.se/10521/ |
_version_ |
1766386449583702016 |