Biologisk recipientkontroll vid Ringhals kärnkraftverk

• Main Authors: Jansson, Maria, Gustavsson, Frida, Fagerholm, Björn
• Format: Report
• Language: Swedish
• Published: 2012
• Subjects: Fish and Aquacultural Science; Marine ecology; Inga; Ner; Anguilla anguilla; Crassostrea gigas; Gadus morhua
• Online Access: https://pub.epsilon.slu.se/8650/; https://pub.epsilon.slu.se/8650/1/jansson_m_etal_120426.pdf; http://www.slu.se/Documents/externwebben/akvatiska-resurser/Sidan%20Publikationer/Aqua%20reports%202012/Aqua%20reports%202012_5.pdf

Fisksamhället påverkas av kylsystemet vid Ringhals kärnkraftverk i två steg. I det första steget, intaget, förs ägg och larver med det inkommande vattnet in i kraftverket och i ett andra steg påverkas fiskens miljö av det utkommande uppvärmda vattnet. Under 2011 producerade Ringhals reaktor 1 och 3 el under större delen av året, med avbrott för årliga revisioner och vissa kortare driftsstopp. Ringhals reaktor 2 var däremot endast i drift från januari till april på grund av en brand i reaktor 2, vilket ledde till avstängning och grundligt saneringsarbete resten av året. Reaktor 4 var i drift mellan januari och juni för att sedan stängas ner under en förlängd revision fram till november. I kylvattenintaget utförs provtagning av fiskägg och fisklarver med för att övervaka förlusterna i kraftverket. Förekomsten av rötsimpelarver (Myoxocephalus scorpius) har minskat sedan provtagningen startade, även om den fortfarande är den vanligast förekommande larven. Likaså har förekomsten av tejstefisklarver (Pholis gunnellus) minskat genom åren. Håvning i intaget för att mäta förluster av juvenil fisk är till stor del fokuserad på glasål. Glasålen har minskat kraftigt från provtagningens början, även om fler glasålar fångades 2011 än föregående år. Minskningen av glasål beror sannolikt på en tillbakagång i hela regionen och inte på att förlusten i intaget har lett till en lokal påverkan. Effekter av uppvärmt vatten undersöks genom provfisken i utsläppsområdet för kylvattnet samt i ett opåverkat referensområde. Dessa områden provfiskas under både vår och högsommar, för att jämföra påverkan av kylvatten vid olika bakgrundstemperaturer. Minskande diversitet har observerats i fisksamhället i det påverkade området, men inte i referensområdet. Detta är sannolikt beroende på varmvattensutsläppet. Under en lång följd av år har ryssjefisken påvisat en koncentration av varmvattengynnade fiskarter till kylvattenpåverkat område. De arter som påverkats tydligast är ål (Anguilla anguilla) och strandkrabba (Carcinus maenas), som uppvisar förhållandevis stabila eller ökande fångster i området. Skärsnultra (Symphodus melops), som tillhör de varmvattengynnade arterna, ökar i det kylvattenpåverkade området. Strandkrabba uppvisar ökande trender i både det kylvattenpåverkade området och referensområdet, däremot ses en vikande trend hos äkta tunga (Solea solea) i det påverkade området. Arter som gynnas av lägre vattentemperaturer fångas i färre individantal i påverkat område. Mest tydligt är detta för torsk (Gadus morhua), rötsimpa (Myoxocephalus scorpius) och tånglake (Zoarches viviparus). Av de arter som gynnas av kallare vatten visar flera vikande trender i båda områdena. Enbart skrubbskädda (Platichthys flesus) visar en ökande trend i referensområdet. Inga unika eller nya förekomster av i svenskt vatten främmande arter hittades under den algkartering som genomfördes i fyra områden utanför kraftverkets kylvattensutsläpp (Ringhals udde, Båtafjorden, Norra Horta och Vendelsö). Fyra främmande arter som redan har etablerats på västkusten noterades, en av dessa var japanskt jätteostron (Crassostrea gigas), två var rödalger, rödsvansing (Dasya baillouviana) och japantofs (Bonnemaisonia hamifera) och slutligen en brunalg, sargassosnärja (Sargassum muticum).