Kartläggning av viktiga livsmiljöer för hajar och rockor i Västerhavet

• Main Authors: Erlandsson, Mårten, Fredriksson, Ronny, Börjesson, Patrik, Olin, Agnes, Bergström, Ulf
• Format: Report
• Language: English; Swedish
• Published: Institutionen för akvatiska resurser, Sveriges lantbruksuniversitet 2024
• Subjects: Fish and Aquacultural Science; Canicula; Kust; Pigghaj; Squalus acanthias
• Online Access: https://pub.epsilon.slu.se/35861/

Behovet av utbredningskartor över viktiga fiskhabitat är stort inom kust- och havsförvaltningen, både på regional och nationell nivå. Kartorna efterfrågas inom fiskförvaltning, områdesskydd och havsplanering, liksom vid hanteringen av tillstånds- och dispensärenden gällande byggnation och vattenverksamhet. För att ta fram heltäckande utbredningskartor utgående från provfiskedata kan man tillämpa habitatmodellering, där man statistiskt beskriver förekomst och abundans av arter i provfisken i relation till en uppsättning miljövariabler och därefter predikterar utbredningen av lämpliga habitat med hjälp av kartor över miljövariablerna.I denna studie användes data från provtrålningar i Västerhavet för åren 2005–2022 för att ta fram heltäckande kartor över lämpliga habitat och abundans för två arter av haj, pigghaj (Squalus acanthias) och småfläckig rödhaj (Scyliorhinus canicula) och två arter av rocka, klorocka (Amblyraja radiata) och knaggrocka (Raja clavata). För varje art togs utbredningskartor fram dels för hela året och dels för första respektive andra halvåret separat. Kartorna skapades med hjälp av en teknik som kallas deltamodellering, där man först kartlägger förekomsten av lämpliga habitat och sedan predikterar abundansen inom dessa områden med hjälp av abundansmodeller. För både förekomst- och abundansmodellerna användes modellensembler, där ett flertal konceptuellt olika statistiska modelleringsmetoder kombinerades för att få så säkra och robusta utbredningskartor som möjligt.De förekomstmodeller som låg till grund för kartorna av lämpliga habitat blev genomgående starka, med AUC-värden på 0,87–0,92 för de modeller som baserades på data från hela året, samt 0,85–0,95 för de modeller som representerar första respektive andra halvåret, vilket innebär att de hade god förmåga att identifiera lämpliga habitat. Abundansmodellerna hade en förklaringsgrad på 15–49 % för både helårsmodellerna och modellerna som baserades på halvårsvisa data. De slutliga kartprediktionerna (där abundansen utanför predikterat ...