Slutrapport för fiberskogsprogrammet

• Other Authors: Bergh, Johan, Oleskog, Gunilla
• Format: Report
• Language: English; Swedish
• Published: 2006
• Subjects: Forest Science; Åkermark; Aska; Bor; Norra Sverige; ren
• Online Access: https://pub.epsilon.slu.se/33544/; https://pub.epsilon.slu.se/33544/1/bergh-j-et-al-20240506.pdf

Försöket i Stråsan är det enda försök där de gödslade behandlingarna har nått_ slutavverkningsbar volym, vilket ger v1kt1g mformation om den totala merproduktionen under en omloppstid. Merproduktionen har varit 400-500 m3 per hektar, vilket motsvarar en årlig merproduktion på ca 12 m' per hektar. Försöket har också visat att den höga löpande tillväxten i slutna bestånd i stort sett består i mer än 10 år efter avslutad gödsling. I likhet med traditionell gödsling kan gödslingsintervallet sannolikt ök_a till vart 10:e år när beståndet väl har slutit sig. Eftersom fullgödselmedel oftast är betydligt dyrare än rena kvävegödselmedel skulle det ur ekonomisk synvinkel vara mer fördelaktigt om man kunde gödsla bara med kväve. I Asa har dock kvävegödsling ( + tillförsel av aska vid försöksstarten) inte gett någon merproduktion alls jämfört med ogödslat. I Stråsan ger ren kvävegödslmg en stor ökning av produktionen och tillsammans med de andra näringsämnena ökar produktionen ytterligare med 80%. I Flakaliden har kvävegödsling (+tillförsel av aska vid försöksstarten) gett nästan lika hög tillväxt som ett fullgödselmedel där andra näringsämnen ingår. Resultaten ger en tydlig indikation att ungskogsgödsling med bara kväve är ett riskabelt alternativ för södra Sverige, utan man behöver använda sig i huvudsak av fullgödselmedel. Däremot är det sannolikt att rena kvävegödselmedel varvat med enstaka givor med ett fullgödselmedel, med fosfor, kalrnm, magnesium och bor, är det mest kostnadseffektiva sätt att gödsla ungskogen i norra Sverige. Ungskogsgödsling, på åkern1ark i Hjuleberg, visade sig ge en ökad stamvedsprnduktion på 15 m3sk per hektar under penoden 1998-2004, vilket ger ökning av den löpande tillväxten på ca 2 m3 per hektar och år. Eftersom åkermark vanligtvis hör till de mest produktiva markerna kommer merproduktionen vid ungskogsgödsling vara lägre jämfört med skogsmark med medelgod eller sämre produktionsförmåga. På Hjuleberg har vi tillsatt 50-75 kg N per hektar och år och vid en relativt låg ackumulerad kvävedos ...