Restaurering av kransalgsängar - test av metodik med borststräfse (Chara aspera) och rödsträfse (C. tomentosa)

• Main Authors: Faithfull, Carolyn, Tamarit Castro, Elena, Kraft, Emil, Nordling, Peter
• Format: Report
• Language: English; Swedish
• Published: 2022
• Subjects: Ecology; Chara aspera
• Online Access: https://pub.epsilon.slu.se/27238/; https://pub.epsilon.slu.se/27238/1/faithfull_c_et_al_220301.pdf

Trenden med ökat behov av muddring (och även dumpning av muddermassor) kommer sannolikt att fortsätta, eftersom fritidsbåtstrafiken ökar och landhöjningen fortsätter i den nordliga delen av Sverige. De negativa effekterna av muddring och dumpning av muddermassor är speciellt tydliga i grunda skärgårdsmiljöer. Kransalger är särskilt känsliga mot muddring och dumpning eftersom de är känsliga för fysisk påverkan och förändringar i ljustillgänglighet. I dessa grunda skärgårdsmiljöer utför kransalger flera viktiga ekosystemtjänster, såsom stabilisering av sediment, förhindring av grumling, förbättrad vattenkvalitet och upptag och lagring av näring i sedimentet. De har också en viktig funktion som fiskuppväxtområden, habitat samt föda för evertebrater och som födosöksområden för fågel och fisk. De är även lämpliga indikatorarter då de är känsliga mot övergödning, fysisk störning och förändringar i vågexponeringsgrad. I denna rapport utvärderar vi två återplanteringsförsök av kransalger, arterna borststräfse (Chara aspera) och rödsträfse (C. tomentosa), i områden som utsatts för muddring och dumpning i Siviksfjärden i Gävleborgs län. Detta är det första dokumenterade försöket med återplantering av kransalger i Östersjön. Tre olika metoder för återplantering av C. aspera har testats: flytt av plantor med spade, att fästa skott med juteband och att använda en struktur gjord av nedbrytningsbara polymerer av potatisstärkelse (BESEelements©) för att förankra plantorna. Plantering med spade var den billigaste och snabbaste metoden, medan plantering med BESEelements© var dubbelt så tidskrävande och därmed relativ dyrt per kvadratmeter. Ingen metod lyckades bättre än den naturliga återkoloniseringen av dumpningsvallen, som återkoloniserades till ungefär hälften av den befintliga C. aspera äng täckningsgraden på tre år. För C. tomentosa testade vi endast plantering med BESEelements©, som ej var lyckat. Det skulle i framtida försök vara värdefullt att försöka plantera C. tomentosa med andra metodiker, till exempel med spade. Med beaktande av de positiva ekosystemtjänsterna och habitatbildande egenskaperna som är kopplade till friska kransalgsängar samt det faktum att det är både svårt och dyrt att återetablera dem bör vi iaktta ett stort ansvar att skydda dessa miljöer i Östersjön för att säkerställa framtida ekosystemfunktioner i grunda vågskyddade områden.