Rätt mängd stallgödsel optimerar odling av baljväxtgrönfoder i norra Sverige

Gödslingsförsök med ärt/havre som samodlas till grönfoder utfördes under två säsonger på Röbäcksdalen i Umeå. År 2015 grodde havren dåligt och ärterna utgjorde 90 % av grödan. Då påverkades varken skörd eller proteinhalt av gödsling med ammoniumnitrat eller nötflytgödsel. År 2016 var mindre gynnsamt...

Full description

Bibliographic Details
Main Authors: Palmborg, Cecilia, Carlsson, Georg, Willberg, Sara, Huss-Danell, Kerstin
Format: Report
Language:Swedish
Published: 2019
Subjects:
Online Access:https://pub.epsilon.slu.se/16183/
https://pub.epsilon.slu.se/16183/7/palmborg_c_et_al_190529.pdf
id ftslunivuppsala:oai:pub.epsilon.slu.se:16183
record_format openpolar
institution Open Polar
collection Swedish University of Agricultural Sciences (SLU): Epsilon Open Archive
op_collection_id ftslunivuppsala
language Swedish
topic Other Biological Topics
Agricultural Science
spellingShingle Other Biological Topics
Agricultural Science
Palmborg, Cecilia
Carlsson, Georg
Willberg, Sara
Huss-Danell, Kerstin
Rätt mängd stallgödsel optimerar odling av baljväxtgrönfoder i norra Sverige
topic_facet Other Biological Topics
Agricultural Science
description Gödslingsförsök med ärt/havre som samodlas till grönfoder utfördes under två säsonger på Röbäcksdalen i Umeå. År 2015 grodde havren dåligt och ärterna utgjorde 90 % av grödan. Då påverkades varken skörd eller proteinhalt av gödsling med ammoniumnitrat eller nötflytgödsel. År 2016 var mindre gynnsamt för ärten och ärterna utgjorde bara 25 % av grödan. Detta kan bero både på lågt pH i jorden och bättre uppkomst av havren 2016. Skördenivån eller proteinhalten påverkades inte av gödslingen med nötflytgödsel något av åren. År 2016 när havre dominerade blev skördenivån och proteinhalten i havren högre efter gödsling med 45-65 kg N som ammoniumnitrat än utan kvävegödsling. Kvävefixeringen per ha påverkades varken av gödsling med ammoniumnitrat eller nötflytgödsel, däremot var kvävefixeringen mycket högre 2015 (116 kg/ha) än 2016 (29 kg/ha). Proteinhalten, och stärkelsehalten var också mycket högre 2015 än 2016 tack vare den högre ärthalten. Grönfodret användes också i en inkubationsstudie tillsammans med vallfoder och kraftfoder. I en blandning av 30 % vallfoder, 30 % ärt/ havre från 2015 och 40 % korn uppmättes högre mängd användbart råprotein i tunntarmen än när vallfoder eller ärt/havrefoder från 2015 blandades med bara korn. Denna positiva interaktion mellan vallfoder och ärt/havre uppnåddes inte 2016 när havren dominerade. Ammonium- och nitrathalterna i jorden ned till 90 cm djup strax efter skörd och i slutet av oktober var inte förhöjda efter gödsling med 65 kg ammoniumnitrat eller 40 ton flytgödsel per ha jämfört med ogödslade kontroller. Vi drar slutsatserna att grödan varken behöver gödslas med mineralkväve eller stallgödselkväve, men att gödsling med stallgödsel inte heller ger större risk för utlakning av kväve.Gödslingsförsök med ärt/havre som samodlas till grönfoder utfördes under två säsonger på Röbäcksdalen i Umeå. År 2015 grodde havren dåligt och ärterna utgjorde 90 % av grödan. Då påverkades varken skörd eller proteinhalt av gödsling med ammoniumnitrat eller nötflytgödsel. År 2016 var mindre gynnsamt för ärten och ärterna utgjorde bara 25 % av grödan. Detta kan bero både på lågt pH i jorden och bättre uppkomst av havren 2016. Skördenivån eller proteinhalten påverkades inte av gödslingen med nötflytgödsel något av åren. År 2016 när havre dominerade blev skördenivån och proteinhalten i havren högre efter gödsling med 45-65 kg N som ammoniumnitrat än utan kvävegödsling. Kvävefixeringen per ha påverkades varken av gödsling med ammoniumnitrat eller nötflytgödsel, däremot var kvävefixeringen mycket högre 2015 (116 kg/ha) än 2016 (29 kg/ha). Proteinhalten, och stärkelsehalten var också mycket högre 2015 än 2016 tack vare den högre ärthalten. Grönfodret användes också i en inkubationsstudie tillsammans med vallfoder och kraftfoder. I en blandning av 30 % vallfoder, 30 % ärt/ havre från 2015 och 40 % korn uppmättes högre mängd användbart råprotein i tunntarmen än när vallfoder eller ärt/havrefoder från 2015 blandades med bara korn. Denna positiva interaktion mellan vallfoder och ärt/havre uppnåddes inte 2016 när havren dominerade. Ammonium- och nitrathalterna i jorden ned till 90 cm djup strax efter skörd och i slutet av oktober var inte förhöjda efter gödsling med 65 kg ammoniumnitrat eller 40 ton flytgödsel per ha jämfört med ogödslade kontroller. Vi drar slutsatserna att grödan varken behöver gödslas med mineralkväve eller stallgödselkväve, men att gödsling med stallgödsel inte heller ger större risk för utlakning av kväve.
format Report
author Palmborg, Cecilia
Carlsson, Georg
Willberg, Sara
Huss-Danell, Kerstin
author_facet Palmborg, Cecilia
Carlsson, Georg
Willberg, Sara
Huss-Danell, Kerstin
author_sort Palmborg, Cecilia
title Rätt mängd stallgödsel optimerar odling av baljväxtgrönfoder i norra Sverige
title_short Rätt mängd stallgödsel optimerar odling av baljväxtgrönfoder i norra Sverige
title_full Rätt mängd stallgödsel optimerar odling av baljväxtgrönfoder i norra Sverige
title_fullStr Rätt mängd stallgödsel optimerar odling av baljväxtgrönfoder i norra Sverige
title_full_unstemmed Rätt mängd stallgödsel optimerar odling av baljväxtgrönfoder i norra Sverige
title_sort rätt mängd stallgödsel optimerar odling av baljväxtgrönfoder i norra sverige
publishDate 2019
url https://pub.epsilon.slu.se/16183/
https://pub.epsilon.slu.se/16183/7/palmborg_c_et_al_190529.pdf
long_lat ENVELOPE(-71.417,-71.417,-69.333,-69.333)
ENVELOPE(159.267,159.267,58.408,58.408)
geographic Havre
Korn
geographic_facet Havre
Korn
genre Norra Sverige
genre_facet Norra Sverige
op_relation https://pub.epsilon.slu.se/16183/7/palmborg_c_et_al_190529.pdf
Palmborg, Cecilia and Carlsson, Georg and Willberg, Sara and Huss-Danell, Kerstin (2019). Rätt mängd stallgödsel optimerar odling av baljväxtgrönfoder i norra Sverige. Umeå: (LTJ, LTV) > Department of Biosystems and Technology (from 130101) <https://pub.epsilon.slu.se/view/divisions/4819.html> (NL, NJ) > Dept. of Agricultural Research for Northern Sweden (VH) > Dept. of Agricultural Research for Northern Sweden <https://pub.epsilon.slu.se/view/divisions/4070.html>, Sveriges lantbruksuniversitet. Rapport / SLU, Institutionen för norrländsk jordbruksvetenskap
2019:4 [Report]
_version_ 1766116569348308992
spelling ftslunivuppsala:oai:pub.epsilon.slu.se:16183 2023-05-15T17:25:13+02:00 Rätt mängd stallgödsel optimerar odling av baljväxtgrönfoder i norra Sverige Palmborg, Cecilia Carlsson, Georg Willberg, Sara Huss-Danell, Kerstin 2019 application/pdf https://pub.epsilon.slu.se/16183/ https://pub.epsilon.slu.se/16183/7/palmborg_c_et_al_190529.pdf sv swe swe https://pub.epsilon.slu.se/16183/7/palmborg_c_et_al_190529.pdf Palmborg, Cecilia and Carlsson, Georg and Willberg, Sara and Huss-Danell, Kerstin (2019). Rätt mängd stallgödsel optimerar odling av baljväxtgrönfoder i norra Sverige. Umeå: (LTJ, LTV) > Department of Biosystems and Technology (from 130101) <https://pub.epsilon.slu.se/view/divisions/4819.html> (NL, NJ) > Dept. of Agricultural Research for Northern Sweden (VH) > Dept. of Agricultural Research for Northern Sweden <https://pub.epsilon.slu.se/view/divisions/4070.html>, Sveriges lantbruksuniversitet. Rapport / SLU, Institutionen för norrländsk jordbruksvetenskap 2019:4 [Report] Other Biological Topics Agricultural Science Report NonPeerReviewed 2019 ftslunivuppsala 2022-01-09T19:14:52Z Gödslingsförsök med ärt/havre som samodlas till grönfoder utfördes under två säsonger på Röbäcksdalen i Umeå. År 2015 grodde havren dåligt och ärterna utgjorde 90 % av grödan. Då påverkades varken skörd eller proteinhalt av gödsling med ammoniumnitrat eller nötflytgödsel. År 2016 var mindre gynnsamt för ärten och ärterna utgjorde bara 25 % av grödan. Detta kan bero både på lågt pH i jorden och bättre uppkomst av havren 2016. Skördenivån eller proteinhalten påverkades inte av gödslingen med nötflytgödsel något av åren. År 2016 när havre dominerade blev skördenivån och proteinhalten i havren högre efter gödsling med 45-65 kg N som ammoniumnitrat än utan kvävegödsling. Kvävefixeringen per ha påverkades varken av gödsling med ammoniumnitrat eller nötflytgödsel, däremot var kvävefixeringen mycket högre 2015 (116 kg/ha) än 2016 (29 kg/ha). Proteinhalten, och stärkelsehalten var också mycket högre 2015 än 2016 tack vare den högre ärthalten. Grönfodret användes också i en inkubationsstudie tillsammans med vallfoder och kraftfoder. I en blandning av 30 % vallfoder, 30 % ärt/ havre från 2015 och 40 % korn uppmättes högre mängd användbart råprotein i tunntarmen än när vallfoder eller ärt/havrefoder från 2015 blandades med bara korn. Denna positiva interaktion mellan vallfoder och ärt/havre uppnåddes inte 2016 när havren dominerade. Ammonium- och nitrathalterna i jorden ned till 90 cm djup strax efter skörd och i slutet av oktober var inte förhöjda efter gödsling med 65 kg ammoniumnitrat eller 40 ton flytgödsel per ha jämfört med ogödslade kontroller. Vi drar slutsatserna att grödan varken behöver gödslas med mineralkväve eller stallgödselkväve, men att gödsling med stallgödsel inte heller ger större risk för utlakning av kväve.Gödslingsförsök med ärt/havre som samodlas till grönfoder utfördes under två säsonger på Röbäcksdalen i Umeå. År 2015 grodde havren dåligt och ärterna utgjorde 90 % av grödan. Då påverkades varken skörd eller proteinhalt av gödsling med ammoniumnitrat eller nötflytgödsel. År 2016 var mindre gynnsamt för ärten och ärterna utgjorde bara 25 % av grödan. Detta kan bero både på lågt pH i jorden och bättre uppkomst av havren 2016. Skördenivån eller proteinhalten påverkades inte av gödslingen med nötflytgödsel något av åren. År 2016 när havre dominerade blev skördenivån och proteinhalten i havren högre efter gödsling med 45-65 kg N som ammoniumnitrat än utan kvävegödsling. Kvävefixeringen per ha påverkades varken av gödsling med ammoniumnitrat eller nötflytgödsel, däremot var kvävefixeringen mycket högre 2015 (116 kg/ha) än 2016 (29 kg/ha). Proteinhalten, och stärkelsehalten var också mycket högre 2015 än 2016 tack vare den högre ärthalten. Grönfodret användes också i en inkubationsstudie tillsammans med vallfoder och kraftfoder. I en blandning av 30 % vallfoder, 30 % ärt/ havre från 2015 och 40 % korn uppmättes högre mängd användbart råprotein i tunntarmen än när vallfoder eller ärt/havrefoder från 2015 blandades med bara korn. Denna positiva interaktion mellan vallfoder och ärt/havre uppnåddes inte 2016 när havren dominerade. Ammonium- och nitrathalterna i jorden ned till 90 cm djup strax efter skörd och i slutet av oktober var inte förhöjda efter gödsling med 65 kg ammoniumnitrat eller 40 ton flytgödsel per ha jämfört med ogödslade kontroller. Vi drar slutsatserna att grödan varken behöver gödslas med mineralkväve eller stallgödselkväve, men att gödsling med stallgödsel inte heller ger större risk för utlakning av kväve. Report Norra Sverige Swedish University of Agricultural Sciences (SLU): Epsilon Open Archive Havre ENVELOPE(-71.417,-71.417,-69.333,-69.333) Korn ENVELOPE(159.267,159.267,58.408,58.408)