Sötvattensstränder som livsmiljö

Naturvårdsarbetet i sötvattenmiljöer fokuseras oftast på arter och biotoper i vattnet, mera sällan pa den artrikedom som kan finnas på landdelen av stränderna. För ett genomsnittligt svenskt vattendrag eller en sjö är dock sannolikheten större att det förekommer rödlistade arter pa landstranden jämf...

Full description

Bibliographic Details
Other Authors: Bjelke, Ulf, Sundberg, Sebastian
Format: Report
Language:Swedish
Published: 2014
Subjects:
Online Access:https://pub.epsilon.slu.se/11480/
https://pub.epsilon.slu.se/11480/7/ahrne_k_etal_140903.pdf
id ftslunivuppsala:oai:pub.epsilon.slu.se:11480
record_format openpolar
institution Open Polar
collection Swedish University of Agricultural Sciences (SLU): Epsilon Open Archive
op_collection_id ftslunivuppsala
language Swedish
topic Ecology
Botany
Zoology
Other Biological Topics
spellingShingle Ecology
Botany
Zoology
Other Biological Topics
Sötvattensstränder som livsmiljö
topic_facet Ecology
Botany
Zoology
Other Biological Topics
description Naturvårdsarbetet i sötvattenmiljöer fokuseras oftast på arter och biotoper i vattnet, mera sällan pa den artrikedom som kan finnas på landdelen av stränderna. För ett genomsnittligt svenskt vattendrag eller en sjö är dock sannolikheten större att det förekommer rödlistade arter pa landstranden jämfört med i själva vattnet. I denna rapport sammanställer vi strandlevande arters habitatpreferenser, med fokus på de som är rödlistade, och de viktigaste hoten mot arterna. Vi belyser viktiga naturvårdsaspekter, exempelvis naturlig vattenstånds- och flödesdynamik, hävd och artspecifika åtgärder. Drygt 270 rödlistade arter är knutna till landdelen av svenska sötvattensstränder. De hör hemma bland kärlväxter, mossor, lavar, fåglar och groddjur samt flera grupper av ryggradslösa djur. Strandlevande arter är ofta svaga konkurrenter som är gynnade av den störning som orsakas av naturliga vattenståndsvariationer eller hävd. Vattenreglering och upphörd hävd är idag de främsta hoten mot dessa arter och orsakar ofta en igenväxning av strandmiljöerna. Därutöver är skogsbruk en verksamhet som påverkar många kontinuitetsstränder och de arter som förekommer där. Syftet med reglering är idag främst vattenkraft eller översvämningsskydd. Tidigare var syftet också ofta markavvattning eller flottning. Stränderna påverkas av reglering oavsett syfte. I det äldre jordbrukslandskapet var stränderna livsviktiga fodermarker, där bete och slåtter gynnade en hög biologisk mångfald. Idag hävdas bara en bråkdel av stränderna, samtidigt som kvaliteten pa hävden är starkt skiftande. Detta har, ofta i kombination med minskade vattenståndsvariationer, ytterligare förstärkt igenväxning och utarmning. Främmande invasiva arter är ett relativt nytt men ökande naturvårdsproblem. De mest problematiska främmande arterna i Sverige är mink och kanadagås samt en handfull trädgårdsväxter, t.ex. jättebalsamin, jätteloka och parkslide, vilka kan dominera och tränga undan svaga konkurrenter. Än så länge är invasiva arter främst ett lokalt problem men flera växtarter expanderar snabbt. Byggande längs stränderna, vilket riskerar att öka ytterligare om strandskyddsreglerna uppluckras, kan minska acceptansen för naturliga vattenflödesvariationer, leda till höjda krav på översvämningsskydd och till ökade problem med invasiva trädgårdsväxter. Idag genomförs flera nya regleringsföretag i syfte att hantera en prognosticerad ökad översvämningsrisk till följd av klimatförändringar. Exempelvis har man i Vänern minskat vattenståndets amplitud för att ha marginaler vid mycket stor nederbörd, något som under 2000-talet lett till en snabb igenväxning av sjöns stränder. Sådana klimatrelaterade regleringsåtgärder försämrar överlevnadsmöjligheterna ytterligare för arter som redan är hotade. Orsaken till det stora antalet rödlistade arter knutna till stränder behöver uppmärksammas. Anpassningar och åtgärder inom vattenverksamhet och markanvändning bör inriktas inte bara mot den biologiska mångfalden i själva vattendraget eller i skogs- och odlingslandskapet, utan även specifikt mot övergångszonen mellan land och vatten där strandlevande arter har sin livsmiljö. Det finns lovande exempel på åtgärder där man genom återgång till mer naturliga, anpassade flöden och vattenståndsvariationer, rivning av dammar eller med rationell maskinell slåtter av strandängar har åstadkommit reella förbättringar för strändernas biologiska mångfald. Vår förhoppning är att tillämpningen av EU:s vattendirektiv, art- och habitatdirektivet, samt översynen av svensk lagstiftning rörande vattenverksamhet kan leda till förbättringar för strändernas biologiska mångfald.
author2 Bjelke, Ulf
Sundberg, Sebastian
format Report
title Sötvattensstränder som livsmiljö
title_short Sötvattensstränder som livsmiljö
title_full Sötvattensstränder som livsmiljö
title_fullStr Sötvattensstränder som livsmiljö
title_full_unstemmed Sötvattensstränder som livsmiljö
title_sort sötvattensstränder som livsmiljö
publishDate 2014
url https://pub.epsilon.slu.se/11480/
https://pub.epsilon.slu.se/11480/7/ahrne_k_etal_140903.pdf
long_lat ENVELOPE(140.024,140.024,-66.661,-66.661)
geographic Leda
geographic_facet Leda
genre Kanadagås
genre_facet Kanadagås
op_relation https://pub.epsilon.slu.se/11480/7/ahrne_k_etal_140903.pdf
Bjelke, Ulf and Sundberg, Sebastian, eds. (2014). Sötvattensstränder som livsmiljö. Uppsala: (NL, NJ) > Swedish Species Information Centre <https://pub.epsilon.slu.se/view/divisions/4084.html>, Sveriges lantbruksuniversitet. ArtDatabanken rapporterar
15 [Report]
_version_ 1766052045052182528
spelling ftslunivuppsala:oai:pub.epsilon.slu.se:11480 2023-05-15T16:59:42+02:00 Sötvattensstränder som livsmiljö Bjelke, Ulf Sundberg, Sebastian 2014 application/pdf https://pub.epsilon.slu.se/11480/ https://pub.epsilon.slu.se/11480/7/ahrne_k_etal_140903.pdf sv swe swe https://pub.epsilon.slu.se/11480/7/ahrne_k_etal_140903.pdf Bjelke, Ulf and Sundberg, Sebastian, eds. (2014). Sötvattensstränder som livsmiljö. Uppsala: (NL, NJ) > Swedish Species Information Centre <https://pub.epsilon.slu.se/view/divisions/4084.html>, Sveriges lantbruksuniversitet. ArtDatabanken rapporterar 15 [Report] Ecology Botany Zoology Other Biological Topics Report NonPeerReviewed 2014 ftslunivuppsala 2022-01-09T19:13:11Z Naturvårdsarbetet i sötvattenmiljöer fokuseras oftast på arter och biotoper i vattnet, mera sällan pa den artrikedom som kan finnas på landdelen av stränderna. För ett genomsnittligt svenskt vattendrag eller en sjö är dock sannolikheten större att det förekommer rödlistade arter pa landstranden jämfört med i själva vattnet. I denna rapport sammanställer vi strandlevande arters habitatpreferenser, med fokus på de som är rödlistade, och de viktigaste hoten mot arterna. Vi belyser viktiga naturvårdsaspekter, exempelvis naturlig vattenstånds- och flödesdynamik, hävd och artspecifika åtgärder. Drygt 270 rödlistade arter är knutna till landdelen av svenska sötvattensstränder. De hör hemma bland kärlväxter, mossor, lavar, fåglar och groddjur samt flera grupper av ryggradslösa djur. Strandlevande arter är ofta svaga konkurrenter som är gynnade av den störning som orsakas av naturliga vattenståndsvariationer eller hävd. Vattenreglering och upphörd hävd är idag de främsta hoten mot dessa arter och orsakar ofta en igenväxning av strandmiljöerna. Därutöver är skogsbruk en verksamhet som påverkar många kontinuitetsstränder och de arter som förekommer där. Syftet med reglering är idag främst vattenkraft eller översvämningsskydd. Tidigare var syftet också ofta markavvattning eller flottning. Stränderna påverkas av reglering oavsett syfte. I det äldre jordbrukslandskapet var stränderna livsviktiga fodermarker, där bete och slåtter gynnade en hög biologisk mångfald. Idag hävdas bara en bråkdel av stränderna, samtidigt som kvaliteten pa hävden är starkt skiftande. Detta har, ofta i kombination med minskade vattenståndsvariationer, ytterligare förstärkt igenväxning och utarmning. Främmande invasiva arter är ett relativt nytt men ökande naturvårdsproblem. De mest problematiska främmande arterna i Sverige är mink och kanadagås samt en handfull trädgårdsväxter, t.ex. jättebalsamin, jätteloka och parkslide, vilka kan dominera och tränga undan svaga konkurrenter. Än så länge är invasiva arter främst ett lokalt problem men flera växtarter expanderar snabbt. Byggande längs stränderna, vilket riskerar att öka ytterligare om strandskyddsreglerna uppluckras, kan minska acceptansen för naturliga vattenflödesvariationer, leda till höjda krav på översvämningsskydd och till ökade problem med invasiva trädgårdsväxter. Idag genomförs flera nya regleringsföretag i syfte att hantera en prognosticerad ökad översvämningsrisk till följd av klimatförändringar. Exempelvis har man i Vänern minskat vattenståndets amplitud för att ha marginaler vid mycket stor nederbörd, något som under 2000-talet lett till en snabb igenväxning av sjöns stränder. Sådana klimatrelaterade regleringsåtgärder försämrar överlevnadsmöjligheterna ytterligare för arter som redan är hotade. Orsaken till det stora antalet rödlistade arter knutna till stränder behöver uppmärksammas. Anpassningar och åtgärder inom vattenverksamhet och markanvändning bör inriktas inte bara mot den biologiska mångfalden i själva vattendraget eller i skogs- och odlingslandskapet, utan även specifikt mot övergångszonen mellan land och vatten där strandlevande arter har sin livsmiljö. Det finns lovande exempel på åtgärder där man genom återgång till mer naturliga, anpassade flöden och vattenståndsvariationer, rivning av dammar eller med rationell maskinell slåtter av strandängar har åstadkommit reella förbättringar för strändernas biologiska mångfald. Vår förhoppning är att tillämpningen av EU:s vattendirektiv, art- och habitatdirektivet, samt översynen av svensk lagstiftning rörande vattenverksamhet kan leda till förbättringar för strändernas biologiska mångfald. Report Kanadagås Swedish University of Agricultural Sciences (SLU): Epsilon Open Archive Leda ENVELOPE(140.024,140.024,-66.661,-66.661)