För Länsstyrelserna i Dalarnas, Jämtlands, Västernorrlands, Västerbottens och Norrbottens län samt Boliden mineral. Övervakning av luftföroreningar i norra Sverige och Dalarna - mätningar och modellering. Hydrologiskt år: resultat t.o.m. september 2009 Kalenderår: resultat t.o.m. 2008

• Main Authors: Pihl-Karlsson, Gunilla, Akselsson, Cecilia, Hellsten, Sofie, Karlsson, Per Erik, Malm, Gunnar
• Format: Report
• Language: Swedish
• Published: IVL Svenska Miljöinstitutet 2010
• Subjects: Deposition; svavel; kväve; skogsytor; försurning; markvatten; lufthalter; norra Sverige; fjällnära skog; Swedish Throughfall Monitoring Network; SWETHRO; Krondroppsnätet; Halten; Inga; Norra Sverige
• Online Access: http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:ivl:diva-2750

På uppdrag av Länsstyrelserna i Dalarnas, Jämtlands, Västernorrlands, Västerbottens och Norrbottens län samt Boliden Mineral mäter IVL nedfall av luftföroreningar och markvattenkvalitet vid 17 platser i länen. Krondroppsnätet har sedan starten 1985 löpt i perioder, och 2007 initierades det fyraåriga samarbetsprojekt som råder idag. Målsättningen med Program 2007 är att utifrån depositions-, markvatten- samt lufthaltsmätningar ge kunskap om belastningen av luftföroreningar och deras effekter på vegetation, mark och vatten. Mätningarna kompletteras med fördjupade modellberäkningar på regional nivå som baseras på modellberäkningar på nationell nivå med hög geografisk upplösning. Denna rapport fokuserar på redovisning av mätresultat. Den modellansats som ingår rör kommunvis deposition.Svavelnedfallet har minskat signifikant i norra Sverige. Nedfallet är högst längs Norrlandskusten, med den högsta noteringen vid mätningarna 2008/09 i Holmsvatten, 3,2 kg per hektar och år, vilket är på samma nivå som många ytor i södra och mellersta Sverige. I inlandet är nedfallet lågt, oftast under 1 kg per hektar och år. Kvävenedfallet uppvisar ingen tydlig trend i tiden i någon del av Sverige. Nedfallet är avsevärt lägre i de nordliga länen än i söder, oftast mindre än 3 kg per hektar och år på öppet fält. Till skogen är nedfallet ännu lägre, vilket beror på ett upptag direkt i trädkronorna. Mätningarna i fjällen (öppet fält) visar att depositionen ofta är högre på hög höjd. I takt med att svavelnedfallet minskat har även halten sulfatsvavel i markvattnet minskat på flertalet ytor. Markvattenstatusen i länen är generellt god, med höga pH, högt ANC (syraneutralisenade förmåga) och låga halter oorganiskt aluminium. Dessa försurningsrelaterade parametrar har inte förändrats signifikant under mätperioden, vilket i de flesta fall kan förklaras av att ytorna inte varit nämnvärt försurade. Ett par ytor längs kusten uppvisar dock tydliga tecken på försurning, Bäcksjö som är den enda ytan med pH mindre än 5 och Holmsvatten, där pH är omkring 5. På dessa två ytor finns inga tecken på återhämtning från försurning under mätperioden. Kvävehalten i markvattnet har oftast varit mycket låg. På några ytor har mindre förhöjningar skett, till exempel i Storulvsjön har halten ammoniumkväve varit förhöjd vid ett flertal tillfällen av okänd anledning, och Holmsvatten har haft förhöjda halter av ammonium- och nitratkväve efter störningar i samband med avverkning av närliggande skog och stormskador med efterföljande röjningsarbete. Förhöjda halter av mangan i nederbörden och markvattnet har uppmätts vid olika platser i norra Sverige under olika perioder, men orsakerna till detta är ännu inte kända. De lufthalter av SO2, NO2, NH3 och O3 som uppmätts vid lokaler i norra Sverige var alla mycket låga under 2008/09. Låga lufthalter av SO2, NO2, NH3 och O3 har även uppmätts vid övriga lokaler i Sverige under det senaste året. På uppdrag av Länsstyrelserna i Dalarnas, Jämtlands, Västernorrlands, Västerbottens och Norrbottens län samt Boliden Mineral mäter IVL nedfall av luftföroreningar och markvattenkvalitet vid 17 platser i länen. Krondroppsnätet har sedan starten 1985 löpt i perioder, och 2007 initierades det fyraåriga samarbetsprojekt som råder idag. Målsättningen med Program 2007 är att utifrån depositions-, markvatten- samt lufthaltsmätningar ge kunskap om belastningen av luftföroreningar och deras effekter på vegetation, mark och vatten. Mätningarna kompletteras med fördjupade modellberäkningar på regional nivå som baseras på modellberäkningar på nationell nivå med hög geografisk upplösning. Denna rapport fokuserar på redovisning av mätresultat. Den modellansats som ingår rör kommunvis deposition.Svavelnedfallet har minskat signifikant i norra Sverige. Nedfallet är högst längs Norrlandskusten, med den högsta noteringen vid mätningarna 2008/09 i Holmsvatten, 3,2 kg per hektar och år, vilket är på samma nivå som många ytor i södra och mellersta Sverige. I inlandet är nedfallet lågt, oftast under 1 kg per hektar och år. Kvävenedfallet uppvisar ingen tydlig trend i tiden i någon del av Sverige. Nedfallet är avsevärt lägre i de nordliga länen än i söder, oftast mindre än 3 kg per hektar och år på öppet fält. Till skogen är nedfallet ännu lägre, vilket beror på ett upptag direkt i trädkronorna. Mätningarna i fjällen (öppet fält) visar att depositionen ofta är högre på hög höjd. I takt med att svavelnedfallet minskat har även halten sulfatsvavel i markvattnet minskat på flertalet ytor. Markvattenstatusen i länen är generellt god, med höga pH, högt ANC (syraneutralisenade förmåga) och låga halter oorganiskt aluminium. Dessa försurningsrelaterade parametrar har inte förändrats signifikant under mätperioden, vilket i de flesta fall kan förklaras av att ytorna inte varit nämnvärt försurade. Ett par ytor längs kusten uppvisar dock tydliga tecken på försurning, Bäcksjö som är den enda ytan med pH mindre än 5 och Holmsvatten, där pH är omkring 5. På dessa två ytor finns inga tecken på återhämtning från försurning under mätperioden. Kvävehalten i markvattnet har oftast varit mycket låg. På några ytor har mindre förhöjningar skett, till exempel i Storulvsjön har halten ammoniumkväve varit förhöjd vid ett flertal tillfällen av okänd anledning, och Holmsvatten har haft förhöjda halter av ammonium- och nitratkväve efter störningar i samband med avverkning av närliggande skog och stormskador med efterföljande röjningsarbete. Förhöjda halter av mangan i nederbörden och markvattnet har uppmätts vid olika platser i norra Sverige under olika perioder, men orsakerna till detta är ännu inte kända. De lufthalter av SO2, NO2, NH3 och O3 som uppmätts vid lokaler i norra Sverige var alla mycket låga under 2008/09. Låga lufthalter av SO2, NO2, NH3 och O3 har även uppmätts vid övriga lokaler i Sverige under det senaste året.