Deposition och avrinning av metaller, svavel och kväve vid Holmsvattnet under åren 1986-2005

• Main Authors: Nettelbladt, Anna, Westling, Olle
• Format: Report
• Language: Swedish
• Published: 2006
• Subjects: regionala bakgrundsvärden; ytvatten; metaller; svavel; kväve; smältverk; norra Sverige; Swedish Throughfall Monitoring Network; SWETHRO; Krondroppsnätet; Holmsvattnet; Kring; Norra Sverige
• Online Access: http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:ivl:diva-2404

IVL utför undersökningar av deposition och avrinning av svavel, kväve samt metaller i ett 67-årigt granskogsområde vid Holmsvattnet, 17 km SSV av smältverket vid Rönnskär. Syftet är att kvantifiera depositionen samt beskriva eventuella förändringar i det avrinnande vattnets kemi. Undersökningarna under 2004/05 jämförs med mätningar under 1986 till 2004 i samma område. Depositionen av svavel och kväve har liksom föregående år inte visat några större förändringar under det senaste mätåret. Totaldepositionen låg på ungefär samma nivå som året innan. Halterna av sulfatsvavel i nederbörd vid Holmsvattnet har legat runt 0,4 mg /L sedan 1996, efter en kraftig minskning mellan 1986 (0,9 mg/L) och 1992 (0,5 mg/L). Kvävehalterna i nederbörd var genomgående låga och har varierat något runt 0,2 mg N /L sedan 1996. Kvävet som deponerats till skogen togs nästan helt upp i vegetationen och bidrog således inte direkt till markförsurning vid Holmsvattnet. Depositionen i form av nederbörd på ett öppet fält av arsenik och metaller under det senaste mätåret har varit lik den uppmätta på andra lokaler i Sverige för alla metaller utom koppar och zink. Depositionen av koppar (8 g/ha och år) och zink (143 g/ha och år) var liksom tidigare år förhöjd jämfört med övriga lokaler i landet. Jämfört med året innan har zink depositionen av zink ökat, främst beroende på en ökad koncentration av zink i nederbörden. Skogsmarken i området är fortfarande påverkad av försurning, indikerat av avrinningsvattnets kemi. Årsavrinningen på 330 mm, var normal för året och ledde till små förluster av metaller och andra markbundna ämnen till vattendraget. Avrinningen var till största del grundvatten som generellt uppvisade låga metallhalter.Liksom för sulfatsvavel uppvisar halterna i nederbörd av metallerna arsenik, kadmium och bly en tydlig minskning mellan åren 1986 och 1989, för att därefter plana ut med mindre variationer kring en stabil nivå. Dock är den trenden inte lika tydlig för koppar och zink där variationerna mellan åren varit större. Detta mönster följer inte utvecklingen i smältverkets utsläppsnivåer, där halterna uppvisar en tydlig minskning även under senare år. Orsakerna till detta är inte utredda ännu och kommer att tas upp till diskussion i nästa årsrapport. Totaldepositionen av metaller från nederbörd i området 2004/05 var lägre för alla metaller utom zink, jämfört med närmast föregående år. Utlakningen av arsenik, som var rätt hög under andra halvan av 1990-talet har minskat under senare år, trots en ökning under de senaste två åren. Det är inte troligt att det senaste mätårets halter av undersökta metaller, surhetsgraden i avrinningen eller utlakning av organiska syror orsakar ekologiska skador. IVL utför undersökningar av deposition och avrinning av svavel, kväve samt metaller i ett 67-årigt granskogsområde vid Holmsvattnet, 17 km SSV av smältverket vid Rönnskär. Syftet är att kvantifiera depositionen samt beskriva eventuella förändringar i det avrinnande vattnets kemi. Undersökningarna under 2004/05 jämförs med mätningar under 1986 till 2004 i samma område. Depositionen av svavel och kväve har liksom föregående år inte visat några större förändringar under det senaste mätåret. Totaldepositionen låg på ungefär samma nivå som året innan. Halterna av sulfatsvavel i nederbörd vid Holmsvattnet har legat runt 0,4 mg /L sedan 1996, efter en kraftig minskning mellan 1986 (0,9 mg/L) och 1992 (0,5 mg/L). Kvävehalterna i nederbörd var genomgående låga och har varierat något runt 0,2 mg N /L sedan 1996. Kvävet som deponerats till skogen togs nästan helt upp i vegetationen och bidrog således inte direkt till markförsurning vid Holmsvattnet. Depositionen i form av nederbörd på ett öppet fält av arsenik och metaller under det senaste mätåret har varit lik den uppmätta på andra lokaler i Sverige för alla metaller utom koppar och zink. Depositionen av koppar (8 g/ha och år) och zink (143 g/ha och år) var liksom tidigare år förhöjd jämfört med övriga lokaler i landet. Jämfört med året innan har zink depositionen av zink ökat, främst beroende på en ökad koncentration av zink i nederbörden. Skogsmarken i området är fortfarande påverkad av försurning, indikerat av avrinningsvattnets kemi. Årsavrinningen på 330 mm, var normal för året och ledde till små förluster av metaller och andra markbundna ämnen till vattendraget. Avrinningen var till största del grundvatten som generellt uppvisade låga metallhalter.Liksom för sulfatsvavel uppvisar halterna i nederbörd av metallerna arsenik, kadmium och bly en tydlig minskning mellan åren 1986 och 1989, för att därefter plana ut med mindre variationer kring en stabil nivå. Dock är den trenden inte lika tydlig för koppar och zink där variationerna mellan åren varit större. Detta mönster följer inte utvecklingen i smältverkets utsläppsnivåer, där halterna uppvisar en tydlig minskning även under senare år. Orsakerna till detta är inte utredda ännu och kommer att tas upp till diskussion i nästa årsrapport. Totaldepositionen av metaller från nederbörd i området 2004/05 var lägre för alla metaller utom zink, jämfört med närmast föregående år. Utlakningen av arsenik, som var rätt hög under andra halvan av 1990-talet har minskat under senare år, trots en ökning under de senaste två åren. Det är inte troligt att det senaste mätårets halter av undersökta metaller, surhetsgraden i avrinningen eller utlakning av organiska syror orsakar ekologiska skador.