| Summary: | IVL utför undersökningar av deposition och avrinning av svavel, kväve samt metaller i ett 70-årigt granskogsområde vid Holmsvattnet, 17 km SSV om smältverket vid Rönnskär. Syftet är att kvantifiera depositionen samt beskriva eventuella förändringar i det avrinnande vattnets kemi. Undersökningarna under 2005/06 jämförs med mätningar under 1986 till 2005 i samma område. Depositionen av svavel öppet fält och krondropp var lägre än tidigare år, men beror troligtvis på att en lägre nederbördsmängd erhölls under 2005/06. Depositionen av kväve öppet fält var däremot obetydligt lägre i förhållande till närmast föregående år. Resultatet kan förklaras av att den låga depositionsmängden kompenserades av högre kvävehalter. Halterna av sulfatsvavel i nederbörd vid Holmsvattnet har legat runt 0.3-0,4 mg/L sedan 1996, efter en kraftig minskning mellan 1986 (0,9 mg/L) och 1992 (0,5 mg/L). Kvävehalterna i nederbörd var genomgående låga och har varierat något runt 0,2 mg N/L sedan 1996. Kvävet som deponerats till skogen togs nästan helt upp i vegetationen och bidrog således inte direkt till markförsurning vid Holmsvattnet. Depositionen i form av nederbörd på ett öppet fält av arsenik och metaller under det senaste mätåret har varit lik den uppmätta på andra lokaler i Sverige för alla metaller utom koppar och zink. Depositionen av koppar (8 g/ha och år) och zink (216 g/ha och år) var liksom tidigare år förhöjd jämfört med övriga lokaler i landet. Jämfört med året innan har zink depositionen ökat, främst beroende på en ökad koncentration av zink i nederbörden. Skogsmarken i området är fortfarande påverkad av försurning, indikerat av avrinningsvattnets kemi. Årsavrinningen på 214 mm, var lägre än normalt och ledde till små förluster av metaller och andra markbundna ämnen till vattendraget. Avrinningen var till största del grundvatten som generellt uppvisade låga metallhalter. Liksom för sulfatsvavel uppvisar halterna i nederbörd av metallerna arsenik, kadmium och bly en tydlig minskning mellan åren 1986 och 1989, för att därefter plana ut med mindre variationer kring en stabil nivå. Dock är den trenden inte lika tydlig för koppar och zink där variationerna mellan åren varit större, främst för zink där en ökande trend kan skönjas under senare år. Detta mönster följer inte utvecklingen i smältverkets utsläppsnivåer, där utsläppen kontinuerligt minskats. Totaldepositionen av metaller från nederbörd i området 2005/06 var lägre för alla metaller utom zink, jämfört med närmast föregående år. Utlakningen av arsenik, som var rätt hög under andra halvan av 1990-talet har minskat under senare år. Det är inte troligt att det senaste mätårets halter av undersökta metaller, surhetsgraden i avrinningen eller utlakning av organiska syror orsakar ekologiska skador. IVL utför undersökningar av deposition och avrinning av svavel, kväve samt metaller i ett 70-årigt granskogsområde vid Holmsvattnet, 17 km SSV om smältverket vid Rönnskär. Syftet är att kvantifiera depositionen samt beskriva eventuella förändringar i det avrinnande vattnets kemi. Undersökningarna under 2005/06 jämförs med mätningar under 1986 till 2005 i samma område. Depositionen av svavel öppet fält och krondropp var lägre än tidigare år, men beror troligtvis på att en lägre nederbördsmängd erhölls under 2005/06. Depositionen av kväve öppet fält var däremot obetydligt lägre i förhållande till närmast föregående år. Resultatet kan förklaras av att den låga depositionsmängden kompenserades av högre kvävehalter. Halterna av sulfatsvavel i nederbörd vid Holmsvattnet har legat runt 0.3-0,4 mg/L sedan 1996, efter en kraftig minskning mellan 1986 (0,9 mg/L) och 1992 (0,5 mg/L). Kvävehalterna i nederbörd var genomgående låga och har varierat något runt 0,2 mg N/L sedan 1996. Kvävet som deponerats till skogen togs nästan helt upp i vegetationen och bidrog således inte direkt till markförsurning vid Holmsvattnet. Depositionen i form av nederbörd på ett öppet fält av arsenik och metaller under det senaste mätåret har varit lik den uppmätta på andra lokaler i Sverige för alla metaller utom koppar och zink. Depositionen av koppar (8 g/ha och år) och zink (216 g/ha och år) var liksom tidigare år förhöjd jämfört med övriga lokaler i landet. Jämfört med året innan har zink depositionen ökat, främst beroende på en ökad koncentration av zink i nederbörden. Skogsmarken i området är fortfarande påverkad av försurning, indikerat av avrinningsvattnets kemi. Årsavrinningen på 214 mm, var lägre än normalt och ledde till små förluster av metaller och andra markbundna ämnen till vattendraget. Avrinningen var till största del grundvatten som generellt uppvisade låga metallhalter. Liksom för sulfatsvavel uppvisar halterna i nederbörd av metallerna arsenik, kadmium och bly en tydlig minskning mellan åren 1986 och 1989, för att därefter plana ut med mindre variationer kring en stabil nivå. Dock är den trenden inte lika tydlig för koppar och zink där variationerna mellan åren varit större, främst för zink där en ökande trend kan skönjas under senare år. Detta mönster följer inte utvecklingen i smältverkets utsläppsnivåer, där utsläppen kontinuerligt minskats. Totaldepositionen av metaller från nederbörd i området 2005/06 var lägre för alla metaller utom zink, jämfört med närmast föregående år. Utlakningen av arsenik, som var rätt hög under andra halvan av 1990-talet har minskat under senare år. Det är inte troligt att det senaste mätårets halter av undersökta metaller, surhetsgraden i avrinningen eller utlakning av organiska syror orsakar ekologiska skador.
|
|---|