För Länsstyrelserna i Jämtlands, Västernorrlands, Västerbottens och Norrbottens län samt Boliden mineral. Övervakning av luftföroreningar i norra Sverige - mätningar och modellering. Hydrologiskt år: resultat t.o.m. september 2008. Kalenderår: resultat t.o.m. 2007

• Main Authors: Pihl-Karlsson, Gunilla, Akselsson, Cecilia, Hellsten, Sofie, Karlsson, Per Erik, Malm, Gunnar
• Format: Report
• Language: Swedish
• Published: IVL Svenska Miljöinstitutet 2009
• Subjects: Deposition; svavel; kväve; skogsytor; försurning; markvatten; lufthalter; norra Sverige; fjällnära skog; Swedish Throughfall Monitoring Network; SWETHRO; Krondroppsnätet; Norra Sverige
• Online Access: http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:ivl:diva-2303

På uppdrag av Länsstyrelserna i Jämtlands, Västernorrlands, Västerbottens och Norrbottens län samt Boliden Mineral mäter IVL nedfall av luftföroreningar och markvattenkvalitet på 16 platser. Krondroppsnätet har sedan starten 1985 löpt i perioder. 2007 initierades ett nytt fyraårigt samarbetsprojekt med inriktning på att ge kunskap om belastningen av luftföroreningar och deras effekter på vegetation, mark och vatten. Mätningarna kompletteras med fördjupade modellberäkningar. Den regionala fördjupningen inom Program 2007 omfattar miljökvalitetsmålen Bara naturlig försurning, Ingen övergödning och Frisk luft. Nedfallet av antropogent svavel har i norra Sverige minskat över tiden. Fördelningen av svavelnedfallet mellan olika platser har varit relativt lika över tiden, med genomgående högst nedfall av svavel i kustnära områden i Västernorrland och Västerbotten. Svavelnedfallet vid flera platser i norra Sverige ligger fortfarande i nivå med vad som uppmäts i det inre av Götaland. Även halterna av svavel i markvattnet minskar eller har förblivit låga vid alla mätplatser i norra Sverige, förutom vid Bäcksjö och Holmsvatten vid Västerbottens kustland. pH-värdet i markvattnet ligger dock under 5 endast vid Bäcksjö. Höga halter av giftigt, oorganiskt aluminium förekommer framförallt vid Bäcksjö. För nedfallet av kväve är tidsutvecklingen mindre tydlig. I fjällen i Jämtland har kvävenedfallet möjligen ökat. Kvävenedfallet var, så länge mätningarna bedrevs, klart högst vid Lakamark, i Västernorrlands kustland. Det modellerade totala kvävenedfallet till barrskog ligger för flera kommuner nära nedre gränsen för den kritiska belastningen för skog. Förhöjda halter av nitrat och ammonium i markvattnet är ovanligt i norra Sverige, men uppträder i samband med markstörningar såsom vindfällen eller avverkningar. Detta visar att det har lagrats upp betydande mängder kväve i skogsmarkerna även i norra Sverige. Förhöjda halter av mangan i nederbörden och markvattnet har uppmätts vid olika platser i norra Sverige under olika perioder, men orsakerna till detta är ännu inte kända. På uppdrag av Länsstyrelserna i Jämtlands, Västernorrlands, Västerbottens och Norrbottens län samt Boliden Mineral mäter IVL nedfall av luftföroreningar och markvattenkvalitet på 16 platser. Krondroppsnätet har sedan starten 1985 löpt i perioder. 2007 initierades ett nytt fyraårigt samarbetsprojekt med inriktning på att ge kunskap om belastningen av luftföroreningar och deras effekter på vegetation, mark och vatten. Mätningarna kompletteras med fördjupade modellberäkningar. Den regionala fördjupningen inom Program 2007 omfattar miljökvalitetsmålen Bara naturlig försurning, Ingen övergödning och Frisk luft. Nedfallet av antropogent svavel har i norra Sverige minskat över tiden. Fördelningen av svavelnedfallet mellan olika platser har varit relativt lika över tiden, med genomgående högst nedfall av svavel i kustnära områden i Västernorrland och Västerbotten. Svavelnedfallet vid flera platser i norra Sverige ligger fortfarande i nivå med vad som uppmäts i det inre av Götaland. Även halterna av svavel i markvattnet minskar eller har förblivit låga vid alla mätplatser i norra Sverige, förutom vid Bäcksjö och Holmsvatten vid Västerbottens kustland. pH-värdet i markvattnet ligger dock under 5 endast vid Bäcksjö. Höga halter av giftigt, oorganiskt aluminium förekommer framförallt vid Bäcksjö. För nedfallet av kväve är tidsutvecklingen mindre tydlig. I fjällen i Jämtland har kvävenedfallet möjligen ökat. Kvävenedfallet var, så länge mätningarna bedrevs, klart högst vid Lakamark, i Västernorrlands kustland. Det modellerade totala kvävenedfallet till barrskog ligger för flera kommuner nära nedre gränsen för den kritiska belastningen för skog. Förhöjda halter av nitrat och ammonium i markvattnet är ovanligt i norra Sverige, men uppträder i samband med markstörningar såsom vindfällen eller avverkningar. Detta visar att det har lagrats upp betydande mängder kväve i skogsmarkerna även i norra Sverige. Förhöjda halter av mangan i nederbörden och markvattnet har uppmätts vid olika platser i norra Sverige under olika perioder, men orsakerna till detta är ännu inte kända.