Deposition och avrinning av metaller, svavel och kväve vid Holmsvattnet under åren 1986-2004

• Main Authors: Liljergren, Anna, Westling, Olle
• Format: Report
• Language: Swedish
• Published: 2005
• Subjects: regionala bakgrundsvärden; ytvatten; metaller; svavel; kväve; smältverk; norra Sverige; Swedish Throughfall Monitoring Network; SWETHRO; Krondroppsnätet; Holmsvattnet; Kring; Neder; Torra; Norra Sverige
• Online Access: http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:ivl:diva-1781

IVL utför undersökningar av deposition och avrinning av svavel, kväve samt metaller i ett 66-årigt granskogsområde vid Holmsvattnet, 17 km SSV av smältverket vid Rönnskär. Syftet är att kvantifiera depositionen samt beskriva eventuella förändringar i det avrinnande vattnets kemi. Undersökningarna under 2003/04 jämförs med mätningar under 1986 till 2003 i samma område. Depositionen av svavel och kväve har liksom föregående år inte visat några större förändringar under det senaste mätåret. Totaldepositionen var något högre än året innan på grund av en högre nederbörd. Halterna av sulfatsvavel i nederbörd vid Holmsvattnet har legat runt 0,4 mg /L sedan 1996, efter en kraftig minskning mellan 1986 (0,9 mg/L) och 1992 (0,5 mg/L). Kvävehalterna i nederbörd var genomgående låga och har varierat något runt 0,2 mg N /L sedan 1996. Kvävet som deponerats till skogen togs nästan helt upp i vegetationen och bidrog såle-des inte direkt till markförsurning vid Holmsvattnet. Depositionen i form av nederbörd på ett öppet fält av arsenik och metaller under det senaste mätåret har varit lik den uppmätta på andra lokaler i Sverige för alla metaller utom koppar och zink. Depositionen av koppar (11 g/ha och år) och zink (80 g/ha och år) var liksom tidigare år förhöjd jämfört med övriga lokaler i landet. Skogsmarken i området är fortfarande påverkad av försurning, indikerat av avrinningsvattnets kemi. Det förhållandevis torra mätåret 2003/04, med en årsavrinning på 274 mm, ledde till små förluster av metaller och andra markbundna ämnen till vattendraget. Avrinningen var till största del grundvatten som generellt uppvisade låga metallhalter. Liksom för sulfatsvavel uppvisar halterna i nederbörd av metallerna arsenik, kadmium och bly en tydlig minskning mellan åren 1986 och 1989, för att därefter plana ut med mindre variationer kring en stabil nivå. Dock är den trenden inte lika tydlig för koppar och zink där variationerna mellan åren varit större. Totaldepositionen av metaller från neder-börd i området 2003/04 var något högre för arsenik och kadmium och något lägre för koppar, bly och zink, jämfört med närmast föregående år. Utlakningen av arsenik, som var rätt hög under andra halvan av 1990-talet har minskat under senare år, trots en ökning under det senaste året jämfört med året innan. Det är inte troligt att det senaste mätårets halter av undersökta metaller, surhetsgraden i avrinningen eller utlakning av organiska syror orsakar ekologiska skador. IVL utför undersökningar av deposition och avrinning av svavel, kväve samt metaller i ett 66-årigt granskogsområde vid Holmsvattnet, 17 km SSV av smältverket vid Rönnskär. Syftet är att kvantifiera depositionen samt beskriva eventuella förändringar i det avrinnande vattnets kemi. Undersökningarna under 2003/04 jämförs med mätningar under 1986 till 2003 i samma område. Depositionen av svavel och kväve har liksom föregående år inte visat några större förändringar under det senaste mätåret. Totaldepositionen var något högre än året innan på grund av en högre nederbörd. Halterna av sulfatsvavel i nederbörd vid Holmsvattnet har legat runt 0,4 mg /L sedan 1996, efter en kraftig minskning mellan 1986 (0,9 mg/L) och 1992 (0,5 mg/L). Kvävehalterna i nederbörd var genomgående låga och har varierat något runt 0,2 mg N /L sedan 1996. Kvävet som deponerats till skogen togs nästan helt upp i vegetationen och bidrog såle-des inte direkt till markförsurning vid Holmsvattnet. Depositionen i form av nederbörd på ett öppet fält av arsenik och metaller under det senaste mätåret har varit lik den uppmätta på andra lokaler i Sverige för alla metaller utom koppar och zink. Depositionen av koppar (11 g/ha och år) och zink (80 g/ha och år) var liksom tidigare år förhöjd jämfört med övriga lokaler i landet. Skogsmarken i området är fortfarande påverkad av försurning, indikerat av avrinningsvattnets kemi. Det förhållandevis torra mätåret 2003/04, med en årsavrinning på 274 mm, ledde till små förluster av metaller och andra markbundna ämnen till vattendraget. Avrinningen var till största del grundvatten som generellt uppvisade låga metallhalter. Liksom för sulfatsvavel uppvisar halterna i nederbörd av metallerna arsenik, kadmium och bly en tydlig minskning mellan åren 1986 och 1989, för att därefter plana ut med mindre variationer kring en stabil nivå. Dock är den trenden inte lika tydlig för koppar och zink där variationerna mellan åren varit större. Totaldepositionen av metaller från neder-börd i området 2003/04 var något högre för arsenik och kadmium och något lägre för koppar, bly och zink, jämfört med närmast föregående år. Utlakningen av arsenik, som var rätt hög under andra halvan av 1990-talet har minskat under senare år, trots en ökning under det senaste året jämfört med året innan. Det är inte troligt att det senaste mätårets halter av undersökta metaller, surhetsgraden i avrinningen eller utlakning av organiska syror orsakar ekologiska skador.