Åtgärdsprogram för hårig skrovellav 2010–2014 : (Lobaria hallii)

• Format: Report
• Language: Swedish
• Published: Stockholm 2010
• Subjects: Environmental Sciences; Miljövetenskap; Västra; Grönland
• Online Access: http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:naturvardsverket:diva-9509

Detta åtgärdsprogram har upprättats för hårig skrovellav (Lobaria hallii) och omfattar perioden 2010–2014. Åtgärdsprogrammet är ett vägledande dokument och inte bindande. Hårig skrovellav är nationellt rödlistad i hotkategorin Akut hotad, (CR). Arten är idag endast känd från 8 lokaler i Sverige från Dalarnas, Jämtlands och Västerbottens län. Vi känner idag till drygt 400 träd med arten i Sverige. I Europa är den för övrigt känd från Norge (ca 90 lokaler) och Ryssland (ett fåtal lokaler). Den är också känd från västra Nordamerika och Grönland. Hårig skrovellav är en bladlav som tillhör släktet lunglavar. Den är till utseendet lik sin nära släkting skrovellav. Den växer i Sverige så gott som enbart på träd, huvudsakligen gran, men även lövträd som björk, rönn, asp och sälg. Den växer alltid i närheten av vattenfall där den utsätts för vattenstänk/forsdimma. Forsdimman skapar en unik växtmiljö för många lavarter som gynnas av den ständigt fuktiga miljön och den näring som vattnet tillför. Hårig skrovellav hotas framförallt av skogsbruk, vattenkraftsexploatering och turismverksamhet. En av de tidigare kända lokalerna har förstörts på grund av vattenkraftsutbyggnad. Genom att forsdimman minskade p.g.a. vattenuttag så försvann förutsättningarna för laven att överleva på lokalen. Skogsbruk är ett hot genom att de träd arten växer på riskerar att avverkas. Lokalerna har ganska omfattande turistverksamhet, genom att de är antingen natursköna platser, eller genom att de är attraktiva ur fiskesynpunkt. Turismen utgör främst ett hot genom stigdragningar och siktröjningar.Åtgärdsprogrammet föreslår att alla kända svenska lokaler ska få ett tillräckligt gott skydd för att förhindra att artens populationer skadas. Vidare föreslås att övervakning av populationsstorleken på de kända lokalerna startas. En annan viktig åtgärd är att inventera potentiella lokaler så att eventuella okända lokaler upptäcks och kan skyddas. En undersökning av den genetiska variationen hos hårig skrovellav föreslås på och mellan de olika lokalerna. ...