Åtgärdsprogram för bevarande av hotade lavar på kulturved i odlingslandskapet2011–2016

Detta åtgärdsprogram omfattar primärt fyra rödlistade lavar på kulturved: vedorangelav Caloplaca furfuracea (EN), sydlig ladlav Cyphelium notarisii(CR), grå ladlav Cyphelium trachylioides (CR) och ladparasitspik Sphinctrina anglica (EN). I praktiken omfattas dock alla lavarter som påträffas på kultu...

Full description

Bibliographic Details
Format: Report
Language:Swedish
Published: Stockholm 2011
Subjects:
Online Access:http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:naturvardsverket:diva-9401
Description
Summary:Detta åtgärdsprogram omfattar primärt fyra rödlistade lavar på kulturved: vedorangelav Caloplaca furfuracea (EN), sydlig ladlav Cyphelium notarisii(CR), grå ladlav Cyphelium trachylioides (CR) och ladparasitspik Sphinctrina anglica (EN). I praktiken omfattas dock alla lavarter som påträffas på kulturved av programmet.De lavar som påträffas på timmerväggar, hässje- och stängselvirke och annat bearbetat gagnvirke i kulturbygderna har minskat kraftigt. Genom historien har mängden byggnader och anläggningar i trä successivt ökat i landskapet, för att kring 1800-talet nå sitt absoluta maximum. Med det ökade behovet av att stänga ute boskapen från odlings- och slåttermarkerna kom stängslingen att bli mycket omfattande även i skogslandet.Generellt koloniserar lavar kulturved ganska snabbt. De arter som berörs av åtgärdsprogrammet uppträder dock först efter 100–200 år, grå ladlav möjligen något tidigare. Oavsett programarternas spridningsförmåga gör den gradvis minskande tillgången på högkvalitativa substrat i landskapet dem mycket känsliga för kontinuitetsbrott. Mängden tillgängligt substrat kan ha minskat med så mycket som 99 % under det senaste seklet, vilket har drabbat populationerna av kulturvedsarterna i motsvarande grad. Att lavarnas utbredning har minskat kraftigt påvisas av de många gamla fynden i trakter där arterna numera saknas helt. Särskilt i södra Sverige och i alla storskaliga jordbrukslandskap har minskningen av kulturved varit extra stor, här finns idag stora områden som nästan helt saknar gammal kulturved. Modet att måla lador och andra timmerbyggnader med Falu rödfärg kom från mitten av 1800-talet successivt att beröra allt fler av landsbygdens byggnader, från söder till norr. Idag återfinns bara i Jämtland, Lappland, Västerbotten och Norrbotten bygder med helt omålade byggnader.Generellt torde orsakerna till tillbakagången vara likartade över hela Europa. Kulturved i form av timmerlador och stängsel minskar med minskande jordbruks-areal. Särskilt gäller det när småskaliga jordbruk överförs till ...