Marin inventering av naturvärden vid Järkö-Ornö och Uttorp 2018

• Main Authors: Qvarfordt, Susanne, Fransson, Kerstin, Wallin, Anders, Bergkvist, Johanna, Borgiel, Mikael, Norlinder, Erika, Ahlsén, Jimmy
• Format: Report
• Language: Swedish
• Published: Naturvårdsverket 2018
• Subjects: Environmental Sciences; Miljövetenskap; Kring; Sommaren; Zannichellia palustris
• Online Access: http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:naturvardsverket:diva-9050

Under sommaren 2018 genomförde Sveriges Vattenekologer AB och Marine Monitoring AB marina inventeringar i vattnen kring Järkö-Ornö samt i Natura 2000-området Uttorp på Sturkö i Blekinge skärgård. Inventeringarna är en del av Länsstyrelsens arbete med att etablera ett nätverk av marina miljöer som är värdefulla och representativa för länet och som har ett fungerande skydd.Uppdraget gällde en översiktlig inventering med syfte att kartlägga naturvärden i vattnen kring Flakskär och omfattade både dyk- och dropvideoinventering. I Järkö-Ornöområdet dykinventerades en yta av totalt ca 2800 kvm ned till 6,2 m djup samt dropvideoinventerades 100 punkter mellan 0,8–6,2 m djup. I Uttorpsområdet dykinventerades en yta av ca 490 kvm ned till 7,7 m djup.Järkö-Ornöområdet dominerades av flacka mjukbottnar medan hårdbottnar främst förekom strandnära ned till 2–3 m djup. Mjukbottenväxtligheten dominerades av ålgräs (Zostera marina) som kunde vara ängsbildande (minst 25 % yttäckning) från ca 2 m djup ned till drygt 5 m djup, men även borstnate (Stuckenia pectinata) och hårsärv (Zannichellia palustris) var vanliga. De grunda hårdbottnarna täcktes generellt av ett frodigt blåstångsbälte (Fucus vesiculosus) med 25–100% yttäckning. Bland övriga nio noterade makroalgsarter var grönslick (Cladophora glomerata) och ullsläke (Ceramium tenuicorne) vanligast.I det mer vågexponerade undersökningsområdet Uttorp saknade sand- och grusbottnarna växtlighet, sannolikt pga. hög vågexponering. Hårdbottnarna hyste däremot frodiga, generellt heltäckande växtsamhällen där den fleråriga rödalgen kräkel (Furcellaria lumbricalis) dominerade på lite djupare bottnar medan blåstång kunde bilda frodiga bälten på lite mer skyddade grunda hårdbottnar.Artsammansättningen i undersökningsområdena liknar de som observerats i andra undersökningar i området. Fler taxa har noterats totalt i de andra undersökningarna men då har också betydligt fler transekter inventerats inom ett större djup- och vågexponeringsintervall. Djuputbredningen av tång i Uttorp stämmer ...