Återrapportering av skydd och åtgärder för värdefull natur 2018-2020 : Redovisning av ett regeringsuppdrag

Anslagen för skydd och åtgärder för värdefull natur omfattade för år 2020 drygt 2 miljarder kronor. I denna rapport redovisas hur medlen har använts och vilka resultat som åstadkommits. Både Naturvårdsverkets och länsstyrelsernas disposition redovisas. Totalt beräknas anslagen ge upphov till ca 1 44...

Full description

Bibliographic Details
Format: Report
Language:Swedish
Published: 2021
Subjects:
Online Access:http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:naturvardsverket:diva-8942
id ftsepa:oai:DiVA.org:naturvardsverket-8942
record_format openpolar
institution Open Polar
collection Swedish environmental protection agency: Publications (DiVA)
op_collection_id ftsepa
language Swedish
topic Environmental Sciences
Miljövetenskap
spellingShingle Environmental Sciences
Miljövetenskap
Återrapportering av skydd och åtgärder för värdefull natur 2018-2020 : Redovisning av ett regeringsuppdrag
topic_facet Environmental Sciences
Miljövetenskap
description Anslagen för skydd och åtgärder för värdefull natur omfattade för år 2020 drygt 2 miljarder kronor. I denna rapport redovisas hur medlen har använts och vilka resultat som åstadkommits. Både Naturvårdsverkets och länsstyrelsernas disposition redovisas. Totalt beräknas anslagen ge upphov till ca 1 447 helårsarbetskrafter. Verksamheten under året präglades i många delar av coronapandemin. Våra skyddade områden, i synnerhet de som ligger nära tätorter, fick en ökad betydelse. Besökarantalet ökade starkt, och en stor del av besökarna var ovana eller nya besökare. Naturvårdsverket gjorde en extra kommunikationssatsning Ta hand om varandra och naturen för att nå ut med information om allemansrätten och visa på exempel på anpassningar av verksamheten för att möta både det ökade besökstrycket och minska smittspridning. Fler besökare har även lett till ökat behov av skötsel. Andra verksamheter, som innebär samarbete och dialog fick omvandlas till digitala möten. Konsekvenserna av digitala möten är skiftande; många fler kan delta utan att behöva lägga tid, kostnad och miljöbelastning på resor, samtidigt som viktiga funktioner vid fysiska möten förloras. I många fall har deltagarna varit mycket nöjda med genomförda webbinarier och andra digitala möten. Anslaget för skydd av värdefull natur finansierar förvärv, intrångsersättningar och avtalslösningar av värdefulla naturområden och har under året omfattat 875,5 miljoner kronor, varav länsstyrelserna disponerade 4,8 miljoner kronor för arbete med tätortsnära natur. Av anslaget användes 694,4 miljoner kronor till markersättningar. Under året säkrades genom dessa medel 19 300 hektar mark. Under året fattades 164 beslut om bildande, utökning eller förstärkning av naturreservat. Alla nya naturreservat finns förtecknade i bilaga 2. Åtta naturvårdsavtal tecknades. Antalet öppna ärenden om bildande av naturreservat på länsstyrelserna uppgick till 710 stycken vid årets slut, vilket är en minskning jämfört med 2018, men något fler än 2019. Två projekt för bildande av nya nationalparker pågår; för Bästeträskområdet på Gotland och Nämdöskärgården i Stockholms län. Anslaget för åtgärder i värdefull natur har omfattat 1 154 miljoner kronor. Efter en nedgång i anslagets storlek 2019, har det nästan återkommit till nivån för 2018. Länsstyrelserna har använt 76 % av anslaget (782 miljoner kronor) varav 89 miljoner kronor som länsstyrelserna själva disponerat. Åtgärderna omfattar både naturskötsel och insatser för friluftslivet. Till naturskötsel i skyddade områden användes ungefär 367 miljoner kronor, främst genom länsstyrelsens och andra förvaltares insatser i nationalparker och statliga naturreservat. För fem projektidéer har anslaget medfinansierat framtagande av ansökningar om LIFE-medel. Anslaget medfinansierade fyra pågående LIFE-projekt (BushLIFE, SemiAquaticLIFE, LIFE Bridging the Gap och GRIP) med 13,5 miljoner kronor under 2020. Under 2020 användes knappt 54 miljoner kronor för länsstyrelsernas arbete med åtgärdsprogram för hotade arter och naturtyper (ÅGP). Inom 119 av de gällande 132 programmen har länsstyrelserna genomfört åtgärder. Utöver det har vi bidragit med medel för arbetet med projekt vitryggig hackspett och projekt fjällgås. Arbetet med invasiva främmande arter (IAS) har intensifierats under 2020. Länsstyrelserna har disponerat ungefär 19 miljoner kronor för eget arbete med bekämpningsåtgärder, metodutveckling och informationsinsatser. Utöver detta har utrotningsåtgärder och vägledning genomförts nationellt och system för rapportering och information har vidareutvecklats, sammanlagt för cirka 22 miljoner kronor. Naturnära jobb har återupptagits inom ett gemensamt regeringsuppdrag som Skogsstyrelsen samordnar. Länsstyrelserna har disponerat 19 miljoner kronor för sin del i arbetet – regional samordning och tillhandahållande av arbetsuppgifter till arbetslagen. Naturvårdsverket har en samordnande roll, men eftersom arbetet har varit i en uppbyggnadsfas har inga ytterligare anslagsmedel förbrukats. Inom ordinarie LONA har 53 miljoner kronor använts under 2020, och friluftslivsåtgärder och naturvårdsåtgärder står för nästan 50 % var av åtgärderna. De flesta projekten (65 %) inom ordinarie LONA drivs av en enskild kommun eller flera kommuner tillsammans. En satsning som fortsätter, och utökas, är att förbättra våtmarkernas förmåga att hålla kvar och balansera vattenflöden i landskapet etc. För detta ändamål har cirka 28 miljoner kronor använts till kommunernas insatser inom lokala naturvårdssatsningar (LONA). Länsstyrelserna har arbetat med insatser för våtmarker i skyddade områden. Cirka 25 miljoner kronor har förbrukats under 2020. Den här våtmarkssatsningen kommer att pågå under ytterligare två år. En ny satsning för 2020 har varit att stärka förutsättningarna för vilda pollinatörer. Förutom att genomföra ett regeringsuppdrag har Naturvårdsverket fördelat medel för detta ändamål via LONA och Åtgärdsprogram för hotade arter och naturtyper (ÅGP). Länsstyrelserna har disponerat 19 miljoner kronor för eget arbete med vilda pollinatörer, se vidare i bilaga 5. Länsstyrelserna och andra förvaltare av nationalparker och naturreservat har använt cirka 106 miljoner kronor till friluftslivsanordningar, leder i skyddade områden samt information och naturvägledning. Länsstyrelserna har dessutom disponerat 19 miljoner kronor för friluftslivssamordning, se vidare i bilaga 4. Till detta kommer 32 miljoner kronor som använts till statliga ledsystemet. Upprustningen har fortsatt och bland annat 32 nya broar har tillkommit och 21 broar har renoverats. Många rastskydd har fått nya kaminer och sammanlagt har 26 rastskydd renoverats. Arbetet med att komplettera det statliga ledsystemet med en ny led har fortsatt under 2020 i Västerbotten. Leden förväntas bli klar under 2021 och innebär att det finns en sammanhängande fjälled genom Västerbottens län till det statliga ledsystemet i Jämtlands län. Naturvårdsverket driver dessutom en lavinprognostjänst för svenska fjällen. Naturvårdsverket har använt drygt 15 miljoner kronor för investeringar i fastigheter, byggnader och anläggningar. Exempel på investeringsprojekt som genomfördes var solpaneler i Djurö nationalpark, VA i Tyresta NR och arbetet med nytt utskov vid Hornborgasjön. Naturvårdsverket finansierar driften av Artportalen och har under 2020 även gett fortsatta uppdrag till Artdatabanken om kunskapsunderlag och utredningar. Länsstyrelserna har under 2020 med hjälp av bidrag till rovdjursarbetet kunnat hålla en hög beredskap för att snabbt vara på plats vid incidenter som rör stora rovdjur. Möjligheten att snabbt vara på plats för att genomföra skadebesiktningar samt skadeförebyggande åtgärder är en viktig del i att minska konflikter med rovdjur.
format Report
title Återrapportering av skydd och åtgärder för värdefull natur 2018-2020 : Redovisning av ett regeringsuppdrag
title_short Återrapportering av skydd och åtgärder för värdefull natur 2018-2020 : Redovisning av ett regeringsuppdrag
title_full Återrapportering av skydd och åtgärder för värdefull natur 2018-2020 : Redovisning av ett regeringsuppdrag
title_fullStr Återrapportering av skydd och åtgärder för värdefull natur 2018-2020 : Redovisning av ett regeringsuppdrag
title_full_unstemmed Återrapportering av skydd och åtgärder för värdefull natur 2018-2020 : Redovisning av ett regeringsuppdrag
title_sort återrapportering av skydd och åtgärder för värdefull natur 2018-2020 : redovisning av ett regeringsuppdrag
publishDate 2021
url http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:naturvardsverket:diva-8942
long_lat ENVELOPE(34.363,34.363,67.123,67.123)
geographic Inga
geographic_facet Inga
genre fjällgås
genre_facet fjällgås
op_relation http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:naturvardsverket:diva-8942
urn:isbn:978-91-620-6980-3
op_rights info:eu-repo/semantics/openAccess
_version_ 1766003240353136640
spelling ftsepa:oai:DiVA.org:naturvardsverket-8942 2023-05-15T16:17:23+02:00 Återrapportering av skydd och åtgärder för värdefull natur 2018-2020 : Redovisning av ett regeringsuppdrag 2021 application/pdf http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:naturvardsverket:diva-8942 swe swe http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:naturvardsverket:diva-8942 urn:isbn:978-91-620-6980-3 info:eu-repo/semantics/openAccess Environmental Sciences Miljövetenskap Report info:eu-repo/semantics/report text 2021 ftsepa 2021-11-06T16:52:29Z Anslagen för skydd och åtgärder för värdefull natur omfattade för år 2020 drygt 2 miljarder kronor. I denna rapport redovisas hur medlen har använts och vilka resultat som åstadkommits. Både Naturvårdsverkets och länsstyrelsernas disposition redovisas. Totalt beräknas anslagen ge upphov till ca 1 447 helårsarbetskrafter. Verksamheten under året präglades i många delar av coronapandemin. Våra skyddade områden, i synnerhet de som ligger nära tätorter, fick en ökad betydelse. Besökarantalet ökade starkt, och en stor del av besökarna var ovana eller nya besökare. Naturvårdsverket gjorde en extra kommunikationssatsning Ta hand om varandra och naturen för att nå ut med information om allemansrätten och visa på exempel på anpassningar av verksamheten för att möta både det ökade besökstrycket och minska smittspridning. Fler besökare har även lett till ökat behov av skötsel. Andra verksamheter, som innebär samarbete och dialog fick omvandlas till digitala möten. Konsekvenserna av digitala möten är skiftande; många fler kan delta utan att behöva lägga tid, kostnad och miljöbelastning på resor, samtidigt som viktiga funktioner vid fysiska möten förloras. I många fall har deltagarna varit mycket nöjda med genomförda webbinarier och andra digitala möten. Anslaget för skydd av värdefull natur finansierar förvärv, intrångsersättningar och avtalslösningar av värdefulla naturområden och har under året omfattat 875,5 miljoner kronor, varav länsstyrelserna disponerade 4,8 miljoner kronor för arbete med tätortsnära natur. Av anslaget användes 694,4 miljoner kronor till markersättningar. Under året säkrades genom dessa medel 19 300 hektar mark. Under året fattades 164 beslut om bildande, utökning eller förstärkning av naturreservat. Alla nya naturreservat finns förtecknade i bilaga 2. Åtta naturvårdsavtal tecknades. Antalet öppna ärenden om bildande av naturreservat på länsstyrelserna uppgick till 710 stycken vid årets slut, vilket är en minskning jämfört med 2018, men något fler än 2019. Två projekt för bildande av nya nationalparker pågår; för Bästeträskområdet på Gotland och Nämdöskärgården i Stockholms län. Anslaget för åtgärder i värdefull natur har omfattat 1 154 miljoner kronor. Efter en nedgång i anslagets storlek 2019, har det nästan återkommit till nivån för 2018. Länsstyrelserna har använt 76 % av anslaget (782 miljoner kronor) varav 89 miljoner kronor som länsstyrelserna själva disponerat. Åtgärderna omfattar både naturskötsel och insatser för friluftslivet. Till naturskötsel i skyddade områden användes ungefär 367 miljoner kronor, främst genom länsstyrelsens och andra förvaltares insatser i nationalparker och statliga naturreservat. För fem projektidéer har anslaget medfinansierat framtagande av ansökningar om LIFE-medel. Anslaget medfinansierade fyra pågående LIFE-projekt (BushLIFE, SemiAquaticLIFE, LIFE Bridging the Gap och GRIP) med 13,5 miljoner kronor under 2020. Under 2020 användes knappt 54 miljoner kronor för länsstyrelsernas arbete med åtgärdsprogram för hotade arter och naturtyper (ÅGP). Inom 119 av de gällande 132 programmen har länsstyrelserna genomfört åtgärder. Utöver det har vi bidragit med medel för arbetet med projekt vitryggig hackspett och projekt fjällgås. Arbetet med invasiva främmande arter (IAS) har intensifierats under 2020. Länsstyrelserna har disponerat ungefär 19 miljoner kronor för eget arbete med bekämpningsåtgärder, metodutveckling och informationsinsatser. Utöver detta har utrotningsåtgärder och vägledning genomförts nationellt och system för rapportering och information har vidareutvecklats, sammanlagt för cirka 22 miljoner kronor. Naturnära jobb har återupptagits inom ett gemensamt regeringsuppdrag som Skogsstyrelsen samordnar. Länsstyrelserna har disponerat 19 miljoner kronor för sin del i arbetet – regional samordning och tillhandahållande av arbetsuppgifter till arbetslagen. Naturvårdsverket har en samordnande roll, men eftersom arbetet har varit i en uppbyggnadsfas har inga ytterligare anslagsmedel förbrukats. Inom ordinarie LONA har 53 miljoner kronor använts under 2020, och friluftslivsåtgärder och naturvårdsåtgärder står för nästan 50 % var av åtgärderna. De flesta projekten (65 %) inom ordinarie LONA drivs av en enskild kommun eller flera kommuner tillsammans. En satsning som fortsätter, och utökas, är att förbättra våtmarkernas förmåga att hålla kvar och balansera vattenflöden i landskapet etc. För detta ändamål har cirka 28 miljoner kronor använts till kommunernas insatser inom lokala naturvårdssatsningar (LONA). Länsstyrelserna har arbetat med insatser för våtmarker i skyddade områden. Cirka 25 miljoner kronor har förbrukats under 2020. Den här våtmarkssatsningen kommer att pågå under ytterligare två år. En ny satsning för 2020 har varit att stärka förutsättningarna för vilda pollinatörer. Förutom att genomföra ett regeringsuppdrag har Naturvårdsverket fördelat medel för detta ändamål via LONA och Åtgärdsprogram för hotade arter och naturtyper (ÅGP). Länsstyrelserna har disponerat 19 miljoner kronor för eget arbete med vilda pollinatörer, se vidare i bilaga 5. Länsstyrelserna och andra förvaltare av nationalparker och naturreservat har använt cirka 106 miljoner kronor till friluftslivsanordningar, leder i skyddade områden samt information och naturvägledning. Länsstyrelserna har dessutom disponerat 19 miljoner kronor för friluftslivssamordning, se vidare i bilaga 4. Till detta kommer 32 miljoner kronor som använts till statliga ledsystemet. Upprustningen har fortsatt och bland annat 32 nya broar har tillkommit och 21 broar har renoverats. Många rastskydd har fått nya kaminer och sammanlagt har 26 rastskydd renoverats. Arbetet med att komplettera det statliga ledsystemet med en ny led har fortsatt under 2020 i Västerbotten. Leden förväntas bli klar under 2021 och innebär att det finns en sammanhängande fjälled genom Västerbottens län till det statliga ledsystemet i Jämtlands län. Naturvårdsverket driver dessutom en lavinprognostjänst för svenska fjällen. Naturvårdsverket har använt drygt 15 miljoner kronor för investeringar i fastigheter, byggnader och anläggningar. Exempel på investeringsprojekt som genomfördes var solpaneler i Djurö nationalpark, VA i Tyresta NR och arbetet med nytt utskov vid Hornborgasjön. Naturvårdsverket finansierar driften av Artportalen och har under 2020 även gett fortsatta uppdrag till Artdatabanken om kunskapsunderlag och utredningar. Länsstyrelserna har under 2020 med hjälp av bidrag till rovdjursarbetet kunnat hålla en hög beredskap för att snabbt vara på plats vid incidenter som rör stora rovdjur. Möjligheten att snabbt vara på plats för att genomföra skadebesiktningar samt skadeförebyggande åtgärder är en viktig del i att minska konflikter med rovdjur. Report fjällgås Swedish environmental protection agency: Publications (DiVA) Inga ENVELOPE(34.363,34.363,67.123,67.123)