Biological findings and causes of death in harbour porpoises (Phocoena phocoena) collected between 2006 and 2019 in Sweden

Tumlare (n = 109) som samlats in mellan 2006 och 2019 har obducerats av Naturhistoriska riksmuseet i samarbete med Statens Veterinärmedicinska Anstalt (SVA). Denna sammanställning ger data om biologiska parametrar, sjukdom och dödsorsak och utgör grunden för vidare utveckling av hälsoindikatorer för...

Full description

Bibliographic Details
Main Authors: Roos, Anna, Neimanis, Aleksija, Stavenow, Jasmine, Ågren, Erik, Wikström Lassa, Emil
Format: Report
Language:English
Published: Naturhistoriska riksmuseet, NRM 2020
Subjects:
Online Access:http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:naturvardsverket:diva-8644
Description
Summary:Tumlare (n = 109) som samlats in mellan 2006 och 2019 har obducerats av Naturhistoriska riksmuseet i samarbete med Statens Veterinärmedicinska Anstalt (SVA). Denna sammanställning ger data om biologiska parametrar, sjukdom och dödsorsak och utgör grunden för vidare utveckling av hälsoindikatorer för dessa djur. Bifångst och sannolik bifångst (32%) var den vanligaste dödsorsaken bland tumlarna i denna studie, följt av infektionssjukdomar, särskilt lunginflammation (16,5%). De flesta var kalvar eller ungdjur (67%). Näringsstatus skiljde sig i allmänhet mellan bifångade tumlare och de som dog av infektionssjukdomar. Några av tumlarna visade tecken på predation. Gråsälspredation har blivit en vanlig dödsorsak för tumlare i Nordsjön, men det återstår att utvärdera huruvida tumlare blir dödade i Sverige av gråsälar, späckhuggare eller något annat rovdjur. Tumlare är en utmärkt miljöindikator. Tumlares hälsa och sjukdomsstatus återspeglar deras miljö och visar förekomsten av sjukdomsframkallande smittämnen och andra hot mot djur- och människors hälsa i våra marina miljöer. Strandade och bifångade tumlare ger utmärkt och kostnadseffektiv information om tumlares hälsa och biologi och kan också användas för att upptäcka förändringar i populationsdynamiken. Emellertid krävs ett mycket större antal undersökta djur än vad vi har idag för att kunna utvärdera tumlarnas allmänna hälsa. På samma sätt är livshistoriska parametrar, näringsstatus, reproduktiv framgång och sjukdomsstatus potentiella hälsoindikatorer och vår sammanställning av obduktionsdata ger grundläggande data för vidare utveckling av dessa. Framtida utveckling av lovande indikatorer som kroppsindex och ett index över sjukdomsstatus med både historiska data och framtida studier behövs. Slutligen ger resultat från ett fortsatt och utökat hälso- och sjukdomsövervakningsprogram för tumlare en grund för rapportering om Sveriges miljökvalitetsmål "Hav i balans och levande kust och skärgård" och "En rik flora och fauna" samt rapportering inom regionala havskonventioner ...