| Summary: | Under många år registrerades viltskador och resultat från rovdjursinventeringar av länsstyrelserna i databasen Rovdjursforum. När Norge och Sverige började inventera de stora rovdjuren med en gemensam metodik, beslutades det att Sverige skulle använda den norska databasen Rovbase för inventering av stora rovdjur och för skador på tamdjur och renar, orsakade av rovdjur. 2012 började avvecklingen av Rovdjursforum. Inträdet i Rovbase inleddes med registrering av björnar fällda vid licensjakter hösten 2012 och med registrering av lodjursinventering året efter. Det finns i dagsläget en stor mängd svenska data samlade i Rovbase: rovdjursobservationer, grupperingar av lodjur och varg, föryngringar av järv, DNA-prover och information om döda rovdjur. Nästan alla data som fanns i Rovdjursforum har överförts till Rovbase men de två databaserna är dock inte helt kompatibla, vilket innebär att det saknas en del data för de äldre registreringarna. Det är viktigt att känna till vilka krav och mål som funnits under de tidigare inventeringarna, då det finns rovdjursobservationer av föryngringar som inte är grupperade och individer som saknar individ-ID. Anledningen är att det tidigare inte fanns några krav på att alla observationer av föryngringar skulle grupperas, eller att alla individer skulle individbestämmas. Döda rovdjur är inte registrerade på ett konsekvent sätt men det beror snarare på att det funnits många olika, delvis överlappande, alternativ att välja mellan. Det saknas ofta referenser, såsom CITES-intyg1 och länsstyrelse-ID, vilket beror på att länsstyrelserna varken haft krav på att registrera CITES-intyg eller egna länsstyrelse-ID. När data saknas i Rovbase i dag kan detta förklaras av att det aldrig funnits något mål att registrera dem. Inom ett så stort dataset som Rovbase finns det oundvikligen felregistrerade data, om än förhållandevis få. Ett antal enklare förändringar i databasen skulle minska risken för felregistreringar på grund av slarv, men större förändringar behöver också göras. Registrering av kungsörn liksom föryngringslokal järv, är två exempel på funktioner som behöver utvecklas och förbättras. Likaså behöver databasen anpassas till registreringar av observationer kopplade till den kraftigt ökande användningen av viltkameror. Förslag på åtgärdsbehov och utvecklingsmöjligheter samlas i rapportens sista del, kapitel 7. Vid övergången från Rovdjursforum anpassades Rovbase till svenska behov och de svenska användarna utbildades i hur databasen fungerar. För de som använt båda databaserna är svaret entydigt: Rovbase är den bättre databasen. De svenska användarna anser den vara lättarbetad och snabb och framhåller särskilt fördelarna vid gränsöverskridande inventeringar. Användarna av Rovbase upplever syftet med databasen som tydligt, men när de ska ange vad syftet är skiljer sig svaren åt. Inventeringsansvariga menar att databasens primära syfte är att vara ett arbetsstöd i inventeringen. Fältpersonal anser däremot att det primära syftet är att alla relevanta data ska finnas samlade på ett ställe, oavsett om de är kvalitetssäkrade eller inte. Inventeringsresultat fastställs idag enligt en fyrastegsprocess där länsstyrelsernas fältpersonal och inventeringsansvariga, Viltskadecenter, Naturhistoriska riksmuseet (NRM) och Naturvårdsverket deltar. Inventeringsresultat som registreras av fältpersonal i Rovbase granskas i flera steg och det är viktigt att granskningsprocessen fungerar bra, både rent praktiskt i Rovbase men också i kommunikationen mellan de olika aktörerna. Här finns förbättringspotential men det framgår ändå tydligt att länsstyrelserna är nöjda med Viltskadecenters arbete. Naturhistoriska riksmuseet har fått ett nytt uppdrag att granska inventeringsresultaten av kungsörn, som hittills endast Länsstyrelsen i Västerbottens län registrerat i databasen. Hos NRM har av naturliga skäl inga rutiner hunnit etableras än. När den här rapporten skrevs pågick ett kontinuerligt arbete med utveckling av Rovbase. Äldre data importerades och den ordinarie rovdjursinventeringen genomfördes, vilket gjorde det något komplicerat att utvärdera de data som fanns i Rovbase. Utdrag av vad som fanns gjordes ett flertal gånger och det som presenteras är rovdjursobservationer och DNA-poster till och med 30 september 2018, medan övriga data går fram till 1 december 2018. Rapporten bör ses som ett underlag till kommande arbete med att vidareutveckla Rovbase. Fältappen är en applikation för androidtelefoner som möjliggör registrering av rovdjursobservationer direkt i fält. Appen började användas i Sverige i februari 2017 och används av fältpersonal i allt större utsträckning. Fältappen har utvecklats och förbättrats parallellt med pågående utvärdering av Rovbase och diskuteras därför inte i denna rapport. Inte heller har Skandobs utvärderats här eftersom även den databasen fick en större genomgång under 2018.
|
|---|