Metodstudie Kustfågelinventering 2007

• Main Authors: Aspenberg, Per, Kellner, Olle
• Format: Report
• Language: Swedish
• Published: Länsstyrelsen Gävleborg 2009
• Subjects: Metodstudie Kustfågelinventering; Skräddarhällan Trödjehällan Skomarrevet; Ecology; Ekologi; Zoology; Zoologi; Environmental Sciences; Miljövetenskap; Sommaren; drillsnäppa
• Online Access: http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:naturvardsverket:diva-7052

Vid kustfågelinventering kan ingen inventerare se alla häckande fåglar vid ett enda besök. Den andel av de häckande fåglarna som en viss inventerare noterar vid ett visst tillfälle kan kallas inventeringseffektivitet. Inventeringseffektiviteten skiljer sig mellan olika inventerare och varierar under säsongen och mellan arter. Dessutom finns ett inslag av slumpmässiga faktorer som tillfällig frånvaro av fåglar, inventerarens ”dagsform”, väder m.m. Inventeringseffektiviteten undersöktes våren-sommaren 2007 genom en serie inventeringsbesök av sju olika observatörer vid tre fågelöar i Gävlebukten, huvudsakligen under perioden 23 maj – 2 juli. Sex av observatörerna saknade direkt erfarenhet av kustfågelinventering men hade alla mycket stora erfarenheter av fältornitologi och var därmed genomgående skickliga på artbestämning. Rent generellt kan man säga att ca 70 % var ett vanligt värde på inventeringseffektiviteten. För de mest lättinventerade arterna (t.ex. knölsvan, roskarl, rödbena) nåddes regelmässigt ca 90 % inventeringseffektivitet, medan det för svårinventerade arter (t.ex. gräsand, drillsnäppa) snarare låg på 20-30 %. Inventeringseffektiviteten minskade under studieperioden, särskilt mot slutet. Dessutom var det en påtaglig slumpmässig variation mellan olika inventeringsdagar under samma vecka, särskilt för kolonihäckande fåglar som kunde variera 10-20 procentenheter inom några dagar, för de tre öarna i testet. Man kan dock anta att denna korttidsvariation spelar mindre roll i en större inventering som sträcker sig över flera inventeringsdagar. Skillnaderna mellan de olika inventerarna var som regel 5-10 procentenheter. När det fanns risk för sammanblandning av arter var dock skillnaden större, särskilt för blandade fisksilvertärnekolonier. Även för änderna som är generellt svårinventerade blev det stora personskillnader. Skillnaderna var också mycket större för en ”ringrostig” inventerare som varit mindre aktiv under några år. Personskillnaderna var delvis systematiska. Det beror troligen dels på ovana att ...