Kustfåglar i Gävleborg 2007

• Main Authors: Aspenberg, Per, Axbrink, Mats
• Format: Report
• Language: Swedish
• Published: Länsstyrelsen Gävleborg 2009
• Subjects: Kustfåglar; Ecology; Ekologi; Zoology; Zoologi; Environmental Sciences; Miljövetenskap; Sommaren; silvertärna; Skrattmås
• Online Access: http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:naturvardsverket:diva-7051

Det främsta syftet med inventeringen 2007 var att kartlägga förekomsten av häckande kustfåglar detta år, för att genom jämförelse med motsvarande siffror från tidigare inventeringar få en uppfattning om populationsutvecklingen. Andra syften var att samla in data om onormal fågeldöd och om olika aspekter på skötsel av skyddade områden, t ex status för skyltning. De kustfåglar som inventerats är främst fågelarter som är knutna till vattenmiljön, dvs sjöfåglar, måsar, tärnor och vadare. Därutöver inkluderades andra arter utanför dessa kategorier som har sin regionala utbredning begränsad till just skärgårdsmiljö (t ex skärpiplärka) samt gråhäger och ängspiplärka som är relativt lättinventerade arter med en faunistiskt intressant förekomst i skärgården. För storskarv och häger skedde (liksom 1997) en systematisk boräkning. I övrigt användes antalet närvarande fåglar som underlag för uppskattningar av antalet häckande par. För att tillfredsställa möjligheterna till goda jämförelser tio år bakåt i tiden användes nu, liksom 1997, en metodik innebärande tre räkningstillfällen. Den första räkningen var inriktad på sjöfåglar (men noteringar gjordes för alla observerade fåglar) och genomfördes tidsperioden 28 april – 13 maj. Den andra räkningen genomfördes i huvudsak 31 maj – 16 juni. Vid båda dessa taxeringsomgångar genomkorsades länets skärgård av de två författarna tillsammans i en öppen båt från länsgränsen mot Uppland i söder till gränsen mot Medelpad i norr. Den tredje taxeringsomgången genomfördes under perioden 18 juni – 22 juli. Vid denna omgång, som huvudsakligen syftade till att studera reproduktion, minkpredation och onormal sjöfågeldöd, arbetade författarna parallellt på olika håll. En jämförelse av resultatet för 2007 med tidigare inventeringar visar exempel på arter med en uppseendeväckande populationsökning såväl som arter med en lika kraftig minskning inom länets gränser. Populationsökningarna kan bero på en ökad födotillgång till följd av eutrofiering. Även en förbättrad miljögiftssituation och minskad jakt kan spela in. Minskningar av populationer beror sannolikt på predation från framför allt mink. Resultatet kan sammanfattas i nedanstående tabell, där förändringar mellan 1997 och 2007 samt möjliga orsaker till dessa redovisas för olika artgrupper. Artgrupp Trend Möjlig orsak Doppingar Stark ökning Eutrofiering Storskarv Explosionsartad ökning Minskad jakt, ökad födotillgång Svanar & gäss Ökning Minskad jakt Simänder Ökning Eutrofiering Dykänder Splittrad bild Olika påverkan av mink Vadare Minskning (dock ej f. strandskata Eutrofiering? Mink? Flyttning – övervintring? Labb Viss ökning Fler tärnor Skrattmås Ökning Omflyttning från insjöar till skärgård, eutrofiering Övriga måsfåglar Tämligen oförändrat Fisk- och silvertärna Ökning Ökad födotillgång Alkfåglar Ökad födotillgång Predation från mink och ökad födotillgång Återgivning av tabell 2 från avsnitt 6.1.2 i rapporten. Ett intryck som förstärktes under fältarbetet våren-sommaren 2007 var skillnaden mellan fågelrika och fågelfattiga skärgårdsavsnitt. I stort sett tycks samma geografiska skillnader som noterades under inventeringen 1997-1998 kvarstå. Resultaten visar att onormal sjöfågeldöd betingat av sjukdom och/eller toxiner endast förekom i mycket ringa omfattning denna sommar. Betydande ungförluster förorsakade av mink kunde dock dokumenteras för de markhäckande kustfåglarna och det kan konstateras att problemet kvarstår i tämligen oförminskad omfattning. Förslag på åtgärder för att minska hoten mot kustfåglarna inkluderar fortsatt övervakning av skärgårdens toppkonsumenter och miljögifter, skapa säkrare farleder och navigationssystem för att minska risken för oljeolyckor, fortsatt uppföljning av trutsjukan samt stimulera decimeringen av mink. Även hänsyn vid planering och exploatering längs kusten anses angeläget, liksom aktiva åtgärder för att minska igenväxningen av öppna strandängar och vissa fågelskär utan högre vegetation. Slutligen bör häckfågellivet i skärgårdarna undersökas även framöver med tanke på den förväntade klimatförändringen.