| Summary: | Under 2013/2014 undersökte Naturhistoriska riksmuseet (NRM) 120 gråsälar (Halichoerus grypus), 46 knubbsälar (Phoca vitulina) och 35 vikare (Pusa hispida baltica) som antingen hittats döda i fiskeredskap eller på land längs Östersjökusten. Vidare undersöktes inre organ från 73 gråsälar som inskickats från jakten 2013 samt helkroppar från sju vikare från jakten 2012 (4) och 2013 (3). Undersökta knubbsälar från Västkusten redovisas i separat rapport. I denna rapport har följande variabler över tid särskilt uppmärksammats; ålders- och könsfördelning av inskickade sälar, förekomst av tarmsår och hakmask (en tarmparasit), medelspäcktjocklek och reproduktion. Från 1987-1996 ökade förekomsten av tarmsår i grovtarmen hos 1-3 åriga gråsälar och från 1997-2007 även hos 4-20 åriga gråsälar. Därefter har förekomsten minskat. I Bottniska viken förekommer tarmsår i en högre frekvens jämfört med egentliga Östersjön. Likaså är det en högre förekomst av hakmask hos gråsäl i Bottniska viken jämfört med egentliga Östersjön. Förekomst av hakmask kan spela en roll för uppkomst av tarmsår men förekomsten av tarmsår över tid korrelerar inte med förekomsten av hakmask. Vikare i Bottniska viken är inte lika drabbade av hakmask som gråsäl och har heller inte tarmsår i samma omfattning. I början av 2000-talet sågs en minskande späcktjocklek hos gråsäl. Späcktjockleken hos gråsäl är fortsatt något tunn. Under 1970- och 80-talet upptäcktes sammanväxningar och förträngningar av livmoderhornen hos gråsäl och vikare i Östersjön, ofta med sterilitet som följd. Sedan 1990-talet har andelen dräktiga gråsälshonor ökat och sammanväxningar i gråsälens livmoder har inte observerats efter 1993. Hos alla tre sälarter men framför allt hos gråsäl har hudsår, tunnhårighet och förlust av pigment på ögonlock noterats sedan 2011. Pigmentförlust på ögonlock har även i efterhand observerats på foton från 2005. Under 2013/2014 observerades ...
|
|---|