Inventering av cinnoberbagge och andra asplevande skalbaggar i Uppsala län och Norrtälje kommun 2006-2008

Sammanfattning Rapporten redogör för två olika undersökningar av tre arter skalbaggar som är helt eller nästan helt beroende av trädslaget asp: cinnoberbagge, Cucujus cinnaberinus, aspsplintbock, Leiopus punctulatus samt aspbarkgnagare Xyletinus tremulicola. Arbetet utfördes under åren 2006-2008 i U...

Full description

Bibliographic Details
Main Author: Eriksson, Pär
Format: Report
Language:Swedish
Published: Länsstyrelsen Uppsala län 2011
Subjects:
Online Access:http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:naturvardsverket:diva-2173
Description
Summary:Sammanfattning Rapporten redogör för två olika undersökningar av tre arter skalbaggar som är helt eller nästan helt beroende av trädslaget asp: cinnoberbagge, Cucujus cinnaberinus, aspsplintbock, Leiopus punctulatus samt aspbarkgnagare Xyletinus tremulicola. Arbetet utfördes under åren 2006-2008 i Uppsala län med undantag för ett par lokaler vid länsgränsen i Norrtälje kommun i Stockholms län. De undersökta arterna har i Sverige sina största populationer i landskapet Uppland. Av de lokaler av cinnoberbagge och aspsplintbock som idag kan räknas som aktuella i Sverige återfinns samtliga i Uppsala län eller dess omedelbara närhet. Aspbarkgnagaren har också den sin huvudpopulation i länet men förekommer även i norra Sverige upp till Norrbotten. Arbetet inleddes år 2006 och utfördes som en basinventering i Natura 2000-objekt och med fokus på cinnoberbagge och aspbarkgnagare som båda omfattas av EU:s art- och habitatdirektiv. Under åren 2007-2008 inriktades inventeringen huvudsakligen på cinnoberbagge och aspsplintbock, som en del i arbetet med ett åtgärdsprogram för dessa arter. Alla idag kända lokaler i länet har besökts förutom Röllingen. Under inventeringen år 2007-2008 undersöktes 34 områden omfattande ca 336 ha. På 16 (47%) av de besökta lokalerna gjordes inga fynd av de tre eftersökta arterna överhuvudtaget. På sex lokaler påträffades två av arterna. Cinnoberbagge konstaterades på tre lokaler och aspsplintbock på 16 lokaler. Dessutom noterades spår av aspbarkgnagare på fem lokaler. På 28 av de 34 objekten som inventerades uppskattades mängden av det undersökta substratet. Antal undersökta träd uppgick till 76 stycken, samtliga aspar. Barkytan som avlägsnades på lågor uppgick till ca 32,5 m 2 och 26,5 m2 på asphögstubbar. Undersökt längd av aspgrenar uppgick till ca 88 m. Sammantaget har 58 lokaler omfattande 648 hektar undersökts. Elva områden som hyste någon eller några av arterna saknar formellt skydd idag. Det vill säga att de varken är Natura 2000-områden, naturreservat, nationalpark eller omfattas av ...