Förbättrad skattning av typhalter av N och P från skogs- och myrmark i södra Sverige införPLC6 – kan modeller baserade på kNN-data användas?

• Main Authors: Fröberg, Mats, Löfgren, Stefan
• Format: Report
• Language: Swedish
• Published: Utförare miljöövervakning, Sveriges lantbruksuniversitet, mark och miljö 2014
• Subjects: Environmental Sciences; Miljövetenskap; Utloppet; Norra Sverige
• Online Access: http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:naturvardsverket:diva-1666

Inom PLC5 beräknades typhalterna för kväve (N) och fosfor (P) i avrinningen från skog i norra Sverige utgående från deras höjdberoende, medan de oorganiska fraktionerna hanterades som konstanter. För södra Sverige användes typhalter baserade på medianvärden uppmätta i ett antal vattendrag med skog och myr som dominerande markslag i avrinningsområdet. Den enda skogsskötselåtgärd som man tog hänsyn till var hyggen. För N baserades hyggestyphalterna på ett samband med Nnedfallet och uppmätta halter i markvatten i södra Sverige. I norra Sverige skattades hyggestyphalten genom att multiplicera skogstyphalten med faktorn 2. För fosfor multiplicerades på samma sätt skogstyphalten med en faktor för att erhålla en hyggestyphalt. Inom ramen för tre tidigare SMED-projekt (SMED rapport nr 52:2011, SMED rapport nr 100:2011, SMED rapport nr 109:2012) har halterna av kväve (N) och fosfor (P) i avrinningen från skogs- och myrmark studerats genom mätningar i bäckvatten vid utloppet av ca 200 slumpmässigt utvalda små avrinningsområden i Dalälven och sydvästra Sverige (Viskan, Ätran, Nissan och Lagan). I dessa tidigare projekt har skogstillståndet (tillväxt, biomassa, trädslag etc.) klassificerats genom analyser baserade på metoden Probilistic Classifier och data från satellitbilder och Riksskogsinventeringen (RIS). Modeller har därefter skapats för att skatta typhalterna för N och P. Dessa modellers förklaringsgrad var betydligt högre än de som användes inom PLC5. Mätdata från de slumpade vattendragen visade också att PLC5 typhalterna påtagligt underskattade halterna N och P i sydvästra Sverige. Inför PLC6 föreligger det därför ett behov att förbättra N och P typhalterna från skog och myr särskilt i södra Sverige. Skogstillståndet klassat med Probilistic Classifier metoden saknas för stora delar av landet, vilket innebär att förbättrade typhalter inte kan tas fram till PLC6 för dessa områden. I detta projekt har vi därför använt rikstäckande geografiska data från kNN-Sverige och Lantmäteriet för att beskriva skogstillståndet. ...