Åtgärdsprogram för flodnejonöga : Lampetra fluviatilis Linnaeus,1758
Nejonögonen tillhör djurgruppen rundmunnar vilket är en slags primitiva fiskar. I Sverige finns tre arter: havsnejonöga, flodnejonöga och bäcknejonöga.Kännetecknande för alla nejonögon är att de har ett larvstadium (ammocoetes), ett omvandlingsstadium (transformer) och ett adult stadium. Stadierna s...
Format: | Report |
---|---|
Language: | Swedish |
Published: |
Göteborg
2022
|
Subjects: | |
Online Access: | http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:havochvatten:diva-555 |
id |
ftsamwm:oai:DiVA.org:havochvatten-555 |
---|---|
record_format |
openpolar |
spelling |
ftsamwm:oai:DiVA.org:havochvatten-555 2023-11-05T03:43:36+01:00 Åtgärdsprogram för flodnejonöga : Lampetra fluviatilis Linnaeus,1758 2022 application/pdf http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:havochvatten:diva-555 swe swe Göteborg Havs- och vattenmyndighetens rapport 2022:19 http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:havochvatten:diva-555 urn:isbn:978-91-89329-48-5 info:eu-repo/semantics/openAccess River lamprey cyclostomata conservation Flodnejonöga rundmunnar åtgärdsprogram bevarande art- och habitatdirektivet Biological Sciences Biologiska vetenskaper Fish and Aquacultural Science Fisk- och akvakulturforskning Report info:eu-repo/semantics/report text 2022 ftsamwm 2023-10-11T22:38:34Z Nejonögonen tillhör djurgruppen rundmunnar vilket är en slags primitiva fiskar. I Sverige finns tre arter: havsnejonöga, flodnejonöga och bäcknejonöga.Kännetecknande för alla nejonögon är att de har ett larvstadium (ammocoetes), ett omvandlingsstadium (transformer) och ett adult stadium. Stadierna skiljer sig avseende levnadssätt och krav på livsmiljön. Flodnejonöga (Lampetra fluviatilis) är en anadrom art med en komplex livscykel. Efter en flera år lång period då larverna ligger nedgrävda i finsediment och livnär sigsom filtrerare lämnar de vattendragen. De vandrar ut till havet eller en närliggandestor sjö där den huvudsakliga tillväxten sker. Efter några år vandrar de fullväxta flodnejonögonen sedan upp i vattendragen för att föröka sig. För att kunna fullborda livscykeln kräver flodnejonöga fria vandringsvägar och en hög strukturell komplexitet i vattendragen med strömpartier för lek och lugnflytande höljor och död ved som skapar de sedimentbankar larverna är beroende av. Åtgärder som gynnar flodnejonöga gynnar därför många andra arter som är beroende av liknande miljöer, eller kombinationer av miljöer, exempelvis andra vandrande fiskarter som lax, ål, havsnejonöga, vimma och id. Flodnejonöga är en paraplyart. I Sverige har flodnejonöga hittats längs hela kusten, från Bäveån i Västra Götaland till Torne älv i Norrbotten samt på Gotland. Även sjöarna Mälaren, Vänern och Vättern med tillrinnande vattendrag har bestånd av flodnejonöga. Från Siljan finns tre kända noteringar (1971, 2009 och 2017). Arten återfinns främst i norra Europa med kärnområde runt Östersjön. Flodnejonöga bedöms vara utdöd i flera europeiska länder. Flodnejonöga är den enda av de tre nejonögonarterna som det har bedrivits ett kommersiellt fiske efter i Sverige. Fisket efter lekvandrande flodnejonöga är känt från Norrlandskusten redan under 1400-talet och i vissa norrländska älvar bedrivs fortfarande ett regelbundet fiske. Generellt sett är uppfattningen idag att populationerna i ett längre perspektiv minskat med 80–90 % i norra Sverige. ... Report Norra Sverige Norrbotten Swedish Agency for Marine and Water Management (DiVA) |
institution |
Open Polar |
collection |
Swedish Agency for Marine and Water Management (DiVA) |
op_collection_id |
ftsamwm |
language |
Swedish |
topic |
River lamprey cyclostomata conservation Flodnejonöga rundmunnar åtgärdsprogram bevarande art- och habitatdirektivet Biological Sciences Biologiska vetenskaper Fish and Aquacultural Science Fisk- och akvakulturforskning |
spellingShingle |
River lamprey cyclostomata conservation Flodnejonöga rundmunnar åtgärdsprogram bevarande art- och habitatdirektivet Biological Sciences Biologiska vetenskaper Fish and Aquacultural Science Fisk- och akvakulturforskning Åtgärdsprogram för flodnejonöga : Lampetra fluviatilis Linnaeus,1758 |
topic_facet |
River lamprey cyclostomata conservation Flodnejonöga rundmunnar åtgärdsprogram bevarande art- och habitatdirektivet Biological Sciences Biologiska vetenskaper Fish and Aquacultural Science Fisk- och akvakulturforskning |
description |
Nejonögonen tillhör djurgruppen rundmunnar vilket är en slags primitiva fiskar. I Sverige finns tre arter: havsnejonöga, flodnejonöga och bäcknejonöga.Kännetecknande för alla nejonögon är att de har ett larvstadium (ammocoetes), ett omvandlingsstadium (transformer) och ett adult stadium. Stadierna skiljer sig avseende levnadssätt och krav på livsmiljön. Flodnejonöga (Lampetra fluviatilis) är en anadrom art med en komplex livscykel. Efter en flera år lång period då larverna ligger nedgrävda i finsediment och livnär sigsom filtrerare lämnar de vattendragen. De vandrar ut till havet eller en närliggandestor sjö där den huvudsakliga tillväxten sker. Efter några år vandrar de fullväxta flodnejonögonen sedan upp i vattendragen för att föröka sig. För att kunna fullborda livscykeln kräver flodnejonöga fria vandringsvägar och en hög strukturell komplexitet i vattendragen med strömpartier för lek och lugnflytande höljor och död ved som skapar de sedimentbankar larverna är beroende av. Åtgärder som gynnar flodnejonöga gynnar därför många andra arter som är beroende av liknande miljöer, eller kombinationer av miljöer, exempelvis andra vandrande fiskarter som lax, ål, havsnejonöga, vimma och id. Flodnejonöga är en paraplyart. I Sverige har flodnejonöga hittats längs hela kusten, från Bäveån i Västra Götaland till Torne älv i Norrbotten samt på Gotland. Även sjöarna Mälaren, Vänern och Vättern med tillrinnande vattendrag har bestånd av flodnejonöga. Från Siljan finns tre kända noteringar (1971, 2009 och 2017). Arten återfinns främst i norra Europa med kärnområde runt Östersjön. Flodnejonöga bedöms vara utdöd i flera europeiska länder. Flodnejonöga är den enda av de tre nejonögonarterna som det har bedrivits ett kommersiellt fiske efter i Sverige. Fisket efter lekvandrande flodnejonöga är känt från Norrlandskusten redan under 1400-talet och i vissa norrländska älvar bedrivs fortfarande ett regelbundet fiske. Generellt sett är uppfattningen idag att populationerna i ett längre perspektiv minskat med 80–90 % i norra Sverige. ... |
format |
Report |
title |
Åtgärdsprogram för flodnejonöga : Lampetra fluviatilis Linnaeus,1758 |
title_short |
Åtgärdsprogram för flodnejonöga : Lampetra fluviatilis Linnaeus,1758 |
title_full |
Åtgärdsprogram för flodnejonöga : Lampetra fluviatilis Linnaeus,1758 |
title_fullStr |
Åtgärdsprogram för flodnejonöga : Lampetra fluviatilis Linnaeus,1758 |
title_full_unstemmed |
Åtgärdsprogram för flodnejonöga : Lampetra fluviatilis Linnaeus,1758 |
title_sort |
åtgärdsprogram för flodnejonöga : lampetra fluviatilis linnaeus,1758 |
publisher |
Göteborg |
publishDate |
2022 |
url |
http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:havochvatten:diva-555 |
genre |
Norra Sverige Norrbotten |
genre_facet |
Norra Sverige Norrbotten |
op_relation |
Havs- och vattenmyndighetens rapport 2022:19 http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:havochvatten:diva-555 urn:isbn:978-91-89329-48-5 |
op_rights |
info:eu-repo/semantics/openAccess |
_version_ |
1781702175446007808 |