Internalisation of external effects in European freight corridors

Rapporten utgör ett underlag till Trafikanalys årliga regeringsuppdrag att beskriva internaliseringsgraden inom olika delar av den svenska och europeiska transportsektorn. Vi har analyserat internaliseringsgraden i två godskorridorer. En som sträcker sig från Oslo till Rotterdam och en från Narvik t...

Full description

Bibliographic Details
Main Authors: Mellin, Anna, Wikberg, Åsa, Karlsson, Rune, Vierth, Inge
Format: Report
Language:unknown
Subjects:
Online Access:http://www.transportportal.se/swopec/CTS2013-2.pdf
id ftrepec:oai:RePEc:hhs:ctswps:2013_002
record_format openpolar
spelling ftrepec:oai:RePEc:hhs:ctswps:2013_002 2024-04-14T08:14:57+00:00 Internalisation of external effects in European freight corridors Mellin, Anna Wikberg, Åsa Karlsson, Rune Vierth, Inge http://www.transportportal.se/swopec/CTS2013-2.pdf unknown http://www.transportportal.se/swopec/CTS2013-2.pdf preprint ftrepec 2024-03-19T10:29:01Z Rapporten utgör ett underlag till Trafikanalys årliga regeringsuppdrag att beskriva internaliseringsgraden inom olika delar av den svenska och europeiska transportsektorn. Vi har analyserat internaliseringsgraden i två godskorridorer. En som sträcker sig från Oslo till Rotterdam och en från Narvik till Neapel. För varje korridor har vi valt ut rutter för väg, järnväg och sjöfart. De externa kostnaderna har vi i huvudsak beräknat utifrån uppgifter i rapporten Handbook on estimation of external costs in the transport sector (IMPACT). Resultaten visar att internaliseringsgraderna skiljer sig åt både mellan och inom länderna, beroende på rutt. Skillnaderna är även stora mellan trafikslagen. På vägsidan är andelen motorväg en viktig faktor som påverkar internaliseringsgraden, och på både väg- och järnvägsidan är det slitage på infrastruktur som utgör den stora andelen av de externa kostnaderna. För sjöfarten finns det färre och lägre internaliserande avgifter och skatter, vilket ger låga internaliseringsgrader för detta trafikslag. För sjöfarten har befintliga och kommande regleringar för t.ex. utsläpp av luftföroreningar inte tagits med i beräkningarna då de inte tas ut i form av en rörlig avgift eller skatt. Totalt sett är internaliseringsgraden högst för väg- och järnvägstransporterna, där det för korridoren Oslo-Rotterdam även finns en överinternalisering. För vägtransport varierar internaliseringsgraden mellan 87 % och 119 %, för järnväg mellan 84 % och 121 %, och för sjöfart mellan 5 % och 8 %, beroende på rutt. Internalisation; Freight transport; Freight corridor Report Narvik Narvik RePEc (Research Papers in Economics) Korridoren ENVELOPE(-30.167,-30.167,68.783,68.783) Narvik ENVELOPE(17.427,17.427,68.438,68.438)
institution Open Polar
collection RePEc (Research Papers in Economics)
op_collection_id ftrepec
language unknown
description Rapporten utgör ett underlag till Trafikanalys årliga regeringsuppdrag att beskriva internaliseringsgraden inom olika delar av den svenska och europeiska transportsektorn. Vi har analyserat internaliseringsgraden i två godskorridorer. En som sträcker sig från Oslo till Rotterdam och en från Narvik till Neapel. För varje korridor har vi valt ut rutter för väg, järnväg och sjöfart. De externa kostnaderna har vi i huvudsak beräknat utifrån uppgifter i rapporten Handbook on estimation of external costs in the transport sector (IMPACT). Resultaten visar att internaliseringsgraderna skiljer sig åt både mellan och inom länderna, beroende på rutt. Skillnaderna är även stora mellan trafikslagen. På vägsidan är andelen motorväg en viktig faktor som påverkar internaliseringsgraden, och på både väg- och järnvägsidan är det slitage på infrastruktur som utgör den stora andelen av de externa kostnaderna. För sjöfarten finns det färre och lägre internaliserande avgifter och skatter, vilket ger låga internaliseringsgrader för detta trafikslag. För sjöfarten har befintliga och kommande regleringar för t.ex. utsläpp av luftföroreningar inte tagits med i beräkningarna då de inte tas ut i form av en rörlig avgift eller skatt. Totalt sett är internaliseringsgraden högst för väg- och järnvägstransporterna, där det för korridoren Oslo-Rotterdam även finns en överinternalisering. För vägtransport varierar internaliseringsgraden mellan 87 % och 119 %, för järnväg mellan 84 % och 121 %, och för sjöfart mellan 5 % och 8 %, beroende på rutt. Internalisation; Freight transport; Freight corridor
format Report
author Mellin, Anna
Wikberg, Åsa
Karlsson, Rune
Vierth, Inge
spellingShingle Mellin, Anna
Wikberg, Åsa
Karlsson, Rune
Vierth, Inge
Internalisation of external effects in European freight corridors
author_facet Mellin, Anna
Wikberg, Åsa
Karlsson, Rune
Vierth, Inge
author_sort Mellin, Anna
title Internalisation of external effects in European freight corridors
title_short Internalisation of external effects in European freight corridors
title_full Internalisation of external effects in European freight corridors
title_fullStr Internalisation of external effects in European freight corridors
title_full_unstemmed Internalisation of external effects in European freight corridors
title_sort internalisation of external effects in european freight corridors
url http://www.transportportal.se/swopec/CTS2013-2.pdf
long_lat ENVELOPE(-30.167,-30.167,68.783,68.783)
ENVELOPE(17.427,17.427,68.438,68.438)
geographic Korridoren
Narvik
geographic_facet Korridoren
Narvik
genre Narvik
Narvik
genre_facet Narvik
Narvik
op_relation http://www.transportportal.se/swopec/CTS2013-2.pdf
_version_ 1796313209855016960