Förstudie för konvertering till bergvärme vid Gällivare Sjukhus

Geoenergi är ett alternativ som allt fler aktörer på marknaden väljer när det kommer till att kyla eller värma fastigheter men än så länge är de flesta anläggningar som finns i Sverige småskaliga. Gällivare sjukhus använder sig i dag av fjärrvärme och det här examensarbetet gör en förstudie för att...

Full description

Bibliographic Details
Main Author: Rådmark, Rasmus
Format: Bachelor Thesis
Language:Swedish
Published: Luleå tekniska universitet, Institutionen för teknikvetenskap och matematik 2020
Subjects:
Ida
Online Access:http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:ltu:diva-78653
Description
Summary:Geoenergi är ett alternativ som allt fler aktörer på marknaden väljer när det kommer till att kyla eller värma fastigheter men än så länge är de flesta anläggningar som finns i Sverige småskaliga. Gällivare sjukhus använder sig i dag av fjärrvärme och det här examensarbetet gör en förstudie för att konvertera helt eller delvis till bergvärme. Fjärrvärmekostnaden i Gällivare kommun är en av de högsta i Norrbotten och har varken ökat eller minskat de senaste åren. Medeltemperaturen i Gällivare är låg vilket betyder att sjukhuset har ett högt värmebehov men med ett lägre kylbehov. Denna studie analyserar tre tänkbara scenarier för konverteringen där anläggningen ska täcka värme och kylbehovet för sjukhuset. För att kon_gurera bergvärmeanläggningen efter behovet används Earth Energy Designer 4.1 och Microsoft Excel. De tre scenarier som studerats täcker 100% av kylbehovet och 100% av värmebehovet för Scenarie 1, 50% av värmebehovet för Scenarie 2a och 40% av värmebehovet för Scenarie 2b. För att beräkna kylbehovet analyserades bland annat utomhustemperaturen i Gällivare med data från SMHI. Det gjordes även en simulering av sjukhuset i IDA-ICE för att uppskatta kylbehovet för ventilation och människors värmestrålning. En jämförelse mellan de olika scenarierna gjordes tillsammans med en livscykelkostnad för anläggningarna. Livscykelkostnadsanalysen beräknades utifrån en livslängd på 20 år. Utöver detta beräknades miljöpåverkan i form av koldioxidutsläpp för konverteringen mellan de olika scenarierna under den beräknade livslängden. Storlekarna på anläggningarna varierade både på djup och i antal borrhål vilket avspeglade sig i resultatet. Investeringskostnaderna för anläggningarna varierade mellan 18 071 tkr för Scenarie 2b som täcker 40% av värmebehovet och 53 272 tkr för Scenarie 1 som täcker 100%. Scenarie 2b visar sig vara mest lönsam med en återbetalningstid på 15 år medan Scenarie 1 och 2a har en återbetalningstid på över 20 år. Resultatet från koldioxidberäkningarna visar däremot att Scenarie 1 är det bästa ...