Teknoekonomisk analys för enskild slamförbränningsanläggning i Kiruna

• Main Author: Vajstedt, Martin
• Format: Bachelor Thesis
• Language: Swedish
• Published: Luleå tekniska universitet, Institutionen för teknikvetenskap och matematik 2018
• Subjects: avloppsslam; förbränning; hållbar energiteknik; Energy Engineering; Energiteknik; Gällivare; Kiruna; Kiruna Kommun
• Online Access: http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:ltu:diva-69333

Avdelningen vatten och renhållning på Tekniska Verken i Kiruna AB (TVAB) har idag avsättningsproblem på restprodukter som förekommer på kommunala avloppsreningsverket i Kiruna. Rensavfallet från första reningstaget blandas idag in tillsammans med flis och avfall i avfallspannan på Kiruna kraftvärmeverk. Avloppsslam och fettavskiljarslam förblir lagrandes på reningsverket. TVAB vill se över hanteringen av producerad avloppsslam. Förbränning med eventuell utvinning av fosfor från bottenaska i en enskild anläggning i anslutning till reningsverket är därför ett alternativ som har undersökts i detta arbete. Syftet med examensarbetet är att utifrån en teknoekonomisk analys utreda ifall förbränning av avloppsslam och restprodukter i en ny förbränningsanläggning är ett tänkbart alternativ för Kiruna kommun. Det som specifikt ska utredas är om det utifrån Kirunas förutsättningar, såsom tillgång på bränslen och värmeavsättning, är tekniskt möjligt och ekonomiskt intressant att investera i en ny förbränningsanläggning. Varje år produceras ca 870 ton TS avloppsslam som lagras på slamplattan på Kiruna reningsverk. Tillsammans med slam från Kavaheden i Gällivare uppgår den totala slammängden i Kiruna med omnejd till ca 1500 ton TS per år. Det uppskattas finnas ca 27 ton TS i form av rensavfall och 45 ton TS i form av fettavskiljarslam. Dessa restprodukter antas kunna samförbrännas tillsammans med slam om det finns specialanpassad förbränningsutrustning som klarar av att hantera dessa bränslen. Vid förbränning av dessa slammängder bedöms mellan ca 10 respektive 18 ton TS fosfor återfinnas i den producerade bottenaskan beroende på om slam importeras från Gällivare eller inte. Eftersom bottenaskan kan innehålla höga halter tungmetaller är det dock inte säkert att tillvaratagande av växttillgängligt fosfor är möjligt för TVAB. Spetslasten som nyttjar olja och bio-olja vid kraftvärmeverket utgör en värmemängd på ca 10 GWh och skulle kunna ersättas av en ny förbränningsanläggning på 4 MW med en drifttid om 2800 timmar. Vid en ...