| Summary: | Gällivare kommun står i dagsläget inför stora samhälleliga påfrestningar, detta på grund av den gruvindustri som lagt grunden för samhället. Stora delar av det snart avfolkade samhället Malmberget måste flyttas på grund av gruvindustrins framfart. Idag bedriver det statliga bolaget LKAB järnmalmsbrytning rakt under samhället Malmberget, detta innebär att stora delar av Malmberget kommer att avvecklas vilket i sin tur innebär att detta måste ersättas i det närliggande samhället Gällivare. I Malmberget återfinns kommunala verksamheter som äldreboenden och kommunens gymnasieskola. Utifrån detta har kommunen bland annat tagit fram ett program för Verksamhetslokaler, som är en del i den nya stadskärnan som planeras i det närliggande samhället Gällivare. Det övergripande syftet med denna studie avser att titta på vad som kännetecknar transparenta, och därför legitima, beslutsprocesser. Studien tar avstamp i en tidigare studie (De Fine Licht et al. 2014) som undersöker när transparensen av beslutsfattande ger legitimitet. Utifrån detta så studeras processen kring Kunskapshuset i Gällivare och tittar på om processen har präglats av transparens och, i så fall, vilken typ av transparens. För att göra detta har en kvalitativ innehållsanalys använts för att till huvuddel analysera protokoll från Kommunstyrelsen samt Kommunfullmäktige i Gällivare mellan 2013 och 2016. För att kunna klassificera det undersökta materialets transparens har en idealtypsanalys använts. Idealtyperna har utgjorts av en rad kända teorier gällande transparensens effekt på legitimitet. Studien visar att processen kring kunskapshuset kännetecknas av olika typer av transparens som både kan ha positiv samt negativ effekt på legitimiteten. Den positiva effekten på legitimitet återfinns bland annat i att medborgarna har fått insyn i motiven och även kunnat ta del av information kring vilka beslut som har tagits samt varför de har tagits. Proceduren kring Kunskapshuset har kännetecknats som ...
|
|---|