| Summary: | Föreliggande rapport beskriver och analyserar Haparanda utifrån iakttagelsen att kommunen länge utmärkt sig på ett i många fall "negativt" eller "problematiskt" sätt. Det handlar om mycket höga ohälsotal, hög arbetslöshet, lågt arbetsmarknadsdeltagande, låg utbildningsnivå och indikationer på ett flertal folkhälsoproblem. Studiens syfte har varit att analysera kommunen mot denna bakgrund och inför den expansion som IKEAS etablering utlöst. Den grundläggande frågan är alltså om, när och på vilket sätt denna dramatiska förändring på Haparandas och Torneås arbetsmarknad kommer att påverka dessa negativa särdrag. Den frågan kan dock givetvis inte besvaras här, utan först när den ekonomiska expansionen pågått ett antal år. Här har alltså "Haparanda före IKEA" beskrivits och analyserats. Sammanfattningsvis är det uppenbart att Haparanda sedan lång tid präglats av motsägande drag, uppenbara paradoxer, som måste förstås och analyseras i en finsk-svensk kontext. Rapporten visar att Haparandas befolkning har en låg utbildningsnivå samtidigt som kommunens skola uppvisar hög effektivitet och mycket goda studieresultat. Haparanda har ett av landets högsta ohälsotal, men samtidigt en låg sjukfrånvaro. Vi har också konstaterat att Haparanda kännetecknas av låga inkomster, men samtidigt inte visar några tecken på låg materiell levnadsnivå och har landets högsta tillväxt liksom snabbt stigande småhuspriser. För att alls begripa Haparandas välfärdsnyttjande, bostadsmarknad, inkomst- och förmögenhetsbildning, såväl som arbetsmarknadsbeteende bland kvinnor och män i olika åldersgrupper, måste man ha en klar uppfattning om hur interaktionen med det Finska och främst nordfinska sammanhangen ser ut. Vi har endast i liten omfattning inom ramen för denna studie kunnat placera Haparanda i ett sådant sammanhang. Godkänd; 2008; 20080416 (ysko)
|
|---|