Energianvändning i byggbodar

Aktörer inom byggsektorn har historiskt sett inte alls lagt ned resurser på att vara energieffektiva. Som följd av nya regleringar och klimatmål har det dock blivit viktigt även för byggaktörer att tänka energismart. Då alltfler byggnader blir i princip koldioxidutsläppsfria under driftsfa...

Full description

Bibliographic Details
Main Authors: Ambrosson, Fredrik, Selin, Markus
Format: Bachelor Thesis
Language:Swedish
Published: KTH, Energiteknik 2014
Subjects:
Online Access:http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kth:diva-148114
id ftkthstockholm:oai:DiVA.org:kth-148114
record_format openpolar
spelling ftkthstockholm:oai:DiVA.org:kth-148114 2024-06-23T07:54:24+00:00 Energianvändning i byggbodar Energy Use in Construction Trailers Ambrosson, Fredrik Selin, Markus 2014 application/pdf http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kth:diva-148114 swe swe KTH, Energiteknik http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kth:diva-148114 info:eu-repo/semantics/openAccess Energy Engineering Energiteknik Student thesis info:eu-repo/semantics/bachelorThesis text 2014 ftkthstockholm 2024-05-27T17:48:11Z Aktörer inom byggsektorn har historiskt sett inte alls lagt ned resurser på att vara energieffektiva. Som följd av nya regleringar och klimatmål har det dock blivit viktigt även för byggaktörer att tänka energismart. Då alltfler byggnader blir i princip koldioxidutsläppsfria under driftsfasen har det blivit viktigt för byggföretagen att minimera energianvändningen och därmed utsläppen under byggnadsfasen. En stor del av den använda energin under byggnadsfasen brukas av byggbodarna som finns på byggarbetsplatserna. Byggbodar är de barackliknande byggnaderna vilka är avsedda att inackordera byggarbetare under raster och annan ledig tid. Detta arbete undersöker energibesparingen som skulle kunna göras om dagens energiineffektiva byggbodar förbättrades. Detta genomförs genom att utföra livscykelanalyser på de sämre befintliga men också de nya energisnåla bodarna som är på väg in på marknaden. För att göra studien bredare analyseras även de sämre bodarna med olika typer av kompletteringar. De olika kompletteringar som undersöks i arbetet är tilläggsisolering, bättre fönster, bättre dörrar, temperaturreglering, närvarostyrd belysning med flera. Hur en bodetablering ska staplas optimalt undersöks också. Detta utförs sedan med hjälp av en modell som tagits fram. Denna modell bygger dels på simuleringar i simuleringsprogrammet DesignBuilder och dels på ytterligare beräkningar och undersöker energianvändningen, ekonomin och koldioxidutsläppen till följd av olika kompletteringar. Alla simuleringar och beräkningar har genomförts på tre platser i Sverige: Malmö, Stockholm och Kiruna för att öka studiens robusthet. Resultaten visar att energianvändningen för byggbodar kan sänkas avsevärt genom komplettering. Sverige skulle kunna spara dryga 2000 ton koldioxid per år om de sämre byggbodar som finns i Sverige förbättrades i visa avseenden. Resultaten visar även att temperaturreglering är den komplettering som själv har störst inverkan på en byggbods ... Bachelor Thesis Kiruna Royal Institute of Technology, Stockholm: KTHs Publication Database DiVA Kiruna
institution Open Polar
collection Royal Institute of Technology, Stockholm: KTHs Publication Database DiVA
op_collection_id ftkthstockholm
language Swedish
topic Energy Engineering
Energiteknik
spellingShingle Energy Engineering
Energiteknik
Ambrosson, Fredrik
Selin, Markus
Energianvändning i byggbodar
topic_facet Energy Engineering
Energiteknik
description Aktörer inom byggsektorn har historiskt sett inte alls lagt ned resurser på att vara energieffektiva. Som följd av nya regleringar och klimatmål har det dock blivit viktigt även för byggaktörer att tänka energismart. Då alltfler byggnader blir i princip koldioxidutsläppsfria under driftsfasen har det blivit viktigt för byggföretagen att minimera energianvändningen och därmed utsläppen under byggnadsfasen. En stor del av den använda energin under byggnadsfasen brukas av byggbodarna som finns på byggarbetsplatserna. Byggbodar är de barackliknande byggnaderna vilka är avsedda att inackordera byggarbetare under raster och annan ledig tid. Detta arbete undersöker energibesparingen som skulle kunna göras om dagens energiineffektiva byggbodar förbättrades. Detta genomförs genom att utföra livscykelanalyser på de sämre befintliga men också de nya energisnåla bodarna som är på väg in på marknaden. För att göra studien bredare analyseras även de sämre bodarna med olika typer av kompletteringar. De olika kompletteringar som undersöks i arbetet är tilläggsisolering, bättre fönster, bättre dörrar, temperaturreglering, närvarostyrd belysning med flera. Hur en bodetablering ska staplas optimalt undersöks också. Detta utförs sedan med hjälp av en modell som tagits fram. Denna modell bygger dels på simuleringar i simuleringsprogrammet DesignBuilder och dels på ytterligare beräkningar och undersöker energianvändningen, ekonomin och koldioxidutsläppen till följd av olika kompletteringar. Alla simuleringar och beräkningar har genomförts på tre platser i Sverige: Malmö, Stockholm och Kiruna för att öka studiens robusthet. Resultaten visar att energianvändningen för byggbodar kan sänkas avsevärt genom komplettering. Sverige skulle kunna spara dryga 2000 ton koldioxid per år om de sämre byggbodar som finns i Sverige förbättrades i visa avseenden. Resultaten visar även att temperaturreglering är den komplettering som själv har störst inverkan på en byggbods ...
format Bachelor Thesis
author Ambrosson, Fredrik
Selin, Markus
author_facet Ambrosson, Fredrik
Selin, Markus
author_sort Ambrosson, Fredrik
title Energianvändning i byggbodar
title_short Energianvändning i byggbodar
title_full Energianvändning i byggbodar
title_fullStr Energianvändning i byggbodar
title_full_unstemmed Energianvändning i byggbodar
title_sort energianvã¤ndning i byggbodar
publisher KTH, Energiteknik
publishDate 2014
url http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kth:diva-148114
geographic Kiruna
geographic_facet Kiruna
genre Kiruna
genre_facet Kiruna
op_relation http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kth:diva-148114
op_rights info:eu-repo/semantics/openAccess
_version_ 1802646545144741888