| Summary: | Aktörer inom byggsektorn har historiskt sett inte alls lagt ned resurser på att vara energieffektiva. Som följd av nya regleringar och klimatmål har det dock blivit viktigt även för byggaktörer att tänka energismart. Då alltfler byggnader blir i princip koldioxidutsläppsfria under driftsfasen har det blivit viktigt för byggföretagen att minimera energianvändningen och därmed utsläppen under byggnadsfasen. En stor del av den använda energin under byggnadsfasen brukas av byggbodarna som finns på byggarbetsplatserna. Byggbodar är de barackliknande byggnaderna vilka är avsedda att inackordera byggarbetare under raster och annan ledig tid. Detta arbete undersöker energibesparingen som skulle kunna göras om dagens energiineffektiva byggbodar förbättrades. Detta genomförs genom att utföra livscykelanalyser på de sämre befintliga men också de nya energisnåla bodarna som är på väg in på marknaden. För att göra studien bredare analyseras även de sämre bodarna med olika typer av kompletteringar. De olika kompletteringar som undersöks i arbetet är tilläggsisolering, bättre fönster, bättre dörrar, temperaturreglering, närvarostyrd belysning med flera. Hur en bodetablering ska staplas optimalt undersöks också. Detta utförs sedan med hjälp av en modell som tagits fram. Denna modell bygger dels på simuleringar i simuleringsprogrammet DesignBuilder och dels på ytterligare beräkningar och undersöker energianvändningen, ekonomin och koldioxidutsläppen till följd av olika kompletteringar. Alla simuleringar och beräkningar har genomförts på tre platser i Sverige: Malmö, Stockholm och Kiruna för att öka studiens robusthet. Resultaten visar att energianvändningen för byggbodar kan sänkas avsevärt genom komplettering. Sverige skulle kunna spara dryga 2000 ton koldioxid per år om de sämre byggbodar som finns i Sverige förbättrades i visa avseenden. Resultaten visar även att temperaturreglering är den komplettering som själv har störst inverkan på en byggbods ...
|
|---|