| Summary: | Under mina efterforskningar har jag intervjuat många äldre och medelålders människor och bett dem berätta vad de minns. Det har blivit verkligt trevliga och givande pratstunder, ofta med flera syskon och makar samlade på en gång. Utgående från två kartor, storskifteskartan 1850 och en refuserad stadsplan 1934, har jag med hjälp av intervjuerna kunnat rekonstruera kartor över Grönland vart tionde år från 1880 och framåt. Det finns inget hus som är byggt efter 1850 och rivet före 1934, med andra ord alla hus som funnits under mellantiden finns markerade på åtminstone en av de två utgångskartorna. De sista femtio åren har varit lättare att kartlägga men inte lättare att beskriva. Min ambition har varit att föra historien fram till dags dato och med likartat angreppssätt för hela tidsperioden, något som ofta saknas i olika typer av bygdehistoria - de sista tjugo trettio åren brukar bli behandlade med annan vinkling än äldre tid. Jag är arkitekt, och som planerare vill man skriva en historia som sträcker sig fram till idag för att utgöra underlag för planering. Den inställningen tillämpar jag också i det här arbetet trots att det inte är avsett som planeringsunderlag. De senaste drygt hundra åren har de flesta orter i vårt land genomgått en omvälvande utveckling. Så även Malung i Västerdalarna. Jag har besökt Malung så gott som varje sommar sedan 1950, då jag var sex år, och har med egna sinnen kunnat följa utvecklingen under den tiden. Nu i vuxen ålder och med en del förvärvade kunskaper i bebyggelsehistoria har jag fått lust att kartlägga utvecklingen ända från den tid då hela socknen var en jordbruks- och skinnarsocken och det som nu är Malungs centrum var en ganska liten bondby. Byn heter Grönland, och Malungs centrum kallas också Grönland i dagligt tal.
|
|---|