| Summary: | Naturförvaltning kräver god kunskap om ekosystemet, och för en god fiskförvaltning är det en grundförutsättning att man har kunskap om fisksamhällets arter och hur näringsväven det ingår i är sammansatt. Idag finns flera olika metoder för att undersöka fiskars födoval (stabila isotoper, DNA mm) men traditionella maganalyser är fortfarande en bra metod för att undersöka fiskars diet, och den ger dessutom information om fiskens trofiska placering i födoväven. Vänern har stammar av endemisk sjövandrande av lax (Salmo salar) och öring (Salmo trutta) som har ett särskilt bevarandevärde och är skyddade av EU’s habitatdirektiv. I syfte att förstå mer av födoväven dessa stammar ingår i undersökte vi dieten hos odlad vuxen lax och öring fångad i Vänern. Detta genomfördes under åren 2021-2022 och prov samlades in både vår och höst med hjälp av sportfiskare i samband med årliga sportfisketävlingar. Fisk samlades in från hela Vänern, men fördelningen uppdelat på de tio fångstzonerna var ojämn. Sammanlagt 95 laxar och 265 öringar undersöktes varav 87% av laxarna fångades på våren och 64% av öringarna. Medianlängden var 71 cm och medianvikten 4,0 kg för de analyserade laxarna och 69 cm respektive 3,9 kg för öringarna. Resultaten visar att lax och öring i det undersökta storleksspannet har likartad diet och att nors dominerar i båda arternas diet. För både lax och öring var merparten av norsen i dieten i storleksspannet 50 – 130 mm, vilket i stort speglar storleksfördelningen av nors i Vänern, men laxen åt mindre byten i genomsnitt än vad öringen gjorde. Vi fann även siklöja och storspigg och ett fåtal abborrar i dieten. Ungefär en tredjedel av maginnehållet var så långt nedbrutet att artidentifiering inte var möjlig. Under 2022 noterade vi att det fanns parasiter (bandmasken Eubotrium sp.) i 100% av laxarna och 98% av öringarna. Insamlingsmetodiken innebär att bara odlad lax och öring med ett minimått på minst 60 cm ingår i studien.
|
|---|